Aktuellt - PSYKOLOGISK PERSONLIGHETSBEDÖMNING

N Y H E T S B R E V 2019-06-23

N Y H E T S B R E V G L A D S O M M A R

Bästa medlemmar – nyhetsbreven har inte duggat tätt men vi har arbetat desto mer. Vårt seminarium på psykologikonferensen blev lyckat och uppskattat. Den 8 november ger vi en lite luftigare version någonstans i Stockholm, med möjlighet till större fördjupning i både metod och fall, och inte minst till frågor. Cilla Kallenberg och Malin Holm håller i en metoddel och sedan drar Erik Hammarström och Andrea Rovira Torres två fall med frågeställningen psykos (Rorschach) och identitetsstärkande och motiverande utredning vid missbruk (Wartegg).

Vi nämnde i höstas att vi närmat oss Psykologförbundet i ämnet personlighetsbedömning, performancetester och förbundets specialistutbildning. Titta efter inlägg på hemsidan om ni vill ha den längre och detaljerade versionen, men i korthet har vi träffat förbundsordförande Anders Wahlberg. Till honom framförde vi våra funderingar omkring den makt som ackumulerats på specialistkansliet i och med att 3500 psykologer specialistutbildar sig och få andra utbildningar beviljas, och vad det enligt oss förpliktar till.

Specialistkansliet har 2018 de-ackrediterat warteggutbildningen med motiveringen att testet inte vilar på så stabil kunskapsgrund att det bör läras ut … till specialistpsykologer utan särskilda fördjupade kunskaper i performancetester av personlighet och psykometriskt utvecklingsarbete och forskning. Sedan nekades kursen Evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik re-ackreditering om den omnämnde Warteggmetoden. Rorschachmetoden är fortsatt ackrediterad, men plötsligt skulle psykolog under specialistutbildning inte bli godkänd om hen läste mer än en kurs inriktad mot performancetester.

Vi uppfattar detta som ett oprofessionellt, godtyckligt och jävigt petande i kurser och kursplaner för att påverka vad en specialistpsykolog skall kunna, som inte ligger i psykologers intresse. Personlighetsbedömning är en yrkesspecifik kompetens som vi vill att förbundet försvarar. Vår debattartikel om detta publicerades i Psykologtidningens juninummer http://psykologtidningen.se/2019/06/16/lat-inte-bara-arbetsgivarnas-efterfragan-styra/. Var gärna med i diskussionerna t ex på Psykologtidningen på Facebook.

Glädjande är att Warteggtestet tar ny fart i Finland med Crisi Wartegg System och vi inleder ett samarbete med den Finska Rorschachföreningen för att hitta ny energi. Vi är även flera som reser till årets sommarseminarier i Ljubljana där bland andra Harald Janson är föredragande. https://www.personlighetsbedomning.se/internationellt/summer-seminars-2nd-4th-august-2019-in-ljubljana-slovenia/ Temat är terapibedömning så det är mycket spännande. Det är också temat för ett seminarium med Anne Andronikov i Köpenhamn i slutet av oktober https://www.personlighetsbedomning.se/internationellt/treatment-planning-and-the-rorschach-anne-andronikof-31-10-1-11-copenhagen/ Hör av er den som skall dit, eller hör av er med annat ni önskar se mer av på hemsidan, seminarier ni skulle vilja gå på eller kanske föreläsare ni skulle vilja höra.

Vi välkomnar sju nya medlemmar under 2019 och önskar alla en trevlig sommar/Styrelsen

EBPP, EBPA och evidensbaserad psykologutredning/bedömning

Psykologförbundet har på kongressen 2017 fattat beslut om att specialistutbildningar skall utgår ifrån EBPP – Evidensbaserad psykologisk praktik. Vad är då det och hur kan tillämpningen av EBPP se ut i en grundläggande psykologkompetens som psykologutredning?

Bakgrund

Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) fastställdes år 2005 av det amerikanska psykologförbundet APA för Evidence-based Practice in Psychology i första hand beträffande kliniskt verksamma psykologer, det vill säga psykologer som gör bedömningar och utför behandlingar som gäller psykiska problem och olika former av psykisk ohälsa. Detta berodde på krav från försäkringsbolag och myndigheter som krävde att undersökningsmetoder och behandlingsformer skulle ha stöd i vetenskaplig forskning för att vara ändamålsenliga och effektiva.

Sveriges Psykologförbund antog år 2013 ett policydokument med motsvarande innehåll och inriktning som det amerikanska.

Begreppets innebörd

Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) innebär att praktiskt verksamma psykologer med beaktande av bästa tillgängliga kunskap från aktuell forskning gör bedömningar, ger rekommendationer och fattar beslut om åtgärder eller behandling som är relevanta med hänsyn till hur de bedömer patienters/klienters och olika uppdragsgivares speciella situation och problem, förutsättningar att ta aktiv del i ett åtgärdsprogram samt vars och ens önskemål i valet mellan olika alternativa åtgärder.

EBPP sägs därmed vila på tre ben:

forskningsresultat,
klinisk expertis,
Patientens/klientens värderingar.

Evidensbaserad har med punkterna 2 och 3 fått en utvidgad betydelse i jämförelse med empiriskt stödd behandling som gäller endast punkt 1 ovan.

Konsekvenser för psykologers sätt att utöva sitt arbete

Praktiskt verksamma psykologer måste ha kompetens att kunna ta till sig och använda kunskap från aktuell forskning på ett sätt som är relevant med hänsyn till de uppgifter som de hanterar.

Psykologisk expertis innebär, enligt policydokumentet om EBPP, att kunna integrera forsknings- och praktikbaserad kunskap i det sammanhang som den ska användas i, bland annat med hänsyn till enskilda personers och situationers speciella förutsättningar och den erfarenhet och kunskap som psykologer får i sitt dagliga arbete.

Beslut om åtgärder skall tas i samverkan med klienten och med hänsyn till sannolika kostnader samt i fråga om nytta, tillgängliga resurser och möjliga alternativ.

Det är psykologen som har hela ansvaret för den slutliga bedömningen av en viss åtgärds eller åtgärdsplans lämplighet och genomförbarhet.

Enskilda personer och situationer kan kräva beslut och insatser som det inte finns forskningsstöd för, därför att de problem det gäller inte ännu blivit behandlade i vetenskaplig forskning. Psykologen måste då lita till allmän psykologisk kunskap, till vetenskapligt sätt att formulera problem och prova olika lösningar.

Eftersom behandlingsforskning gäller effekter av insatser i två eller flera jämförbara grupper, är de resultat som redovisas i forskningsrapporter direkt tillämpliga endast på beslut som gäller generella åtgärder, till exempel i förebyggande och hälsofrämjande syfte. När forskningsresultat används som stöd för åtgärder eller rådgivning i enskilda fall råder endast viss sannolikhet för att forskningen är tillämplig.

Åtgärderna eller rekommendationerna blir då evidensbaserade endast om psykologen eller det team där psykologen ingår följer upp effekterna av vidtagna åtgärder eller givna rekommendationer.

Det är sådana aspekter och varit avgörande för tillägget av de ovannämnda benen 2 och 3 i innebörden i begreppet evidensbaserad psykologisk praktik, en utvidgad evidens, nödvändig i praktiskt psykologiskt arbete, analogt med förhållandena inom till exempel medicin, omvårdnad, fysioterapi med flera områden.

källa: Psykologiguiden Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP)

Evidensbaserad psykologutredning

EBPP har oftast beskrivit psykologisk behandling eller möjligen psykiatrisk diagnosticering, men i artikeln med samma namn gör Bornstein en första ansats att med hjälp av American Psychological Associations trepunktsdefinition av EBPP, beskriva de centrala inslagen i Evidence-based psychological assessment (EBPA) eller helt enkelt evidensbaserad psykologutredning/bedömning. Evidence-Based Psychological Assessment, Bornstein, JPA, 2017

Bästa tillgängliga forskning

Enligt EBPA gäller inledningsvis att tillämpa bästa tillgängliga forskning vad gäller både tester, testning, utredning och bedömning. Psykologer använder ofta begreppen psykologisk testning och bedömning lite om vartannat, men i realiteten är det olika saker. Psykologisk bedömning handlar om att ta en mängd olika testresultat, vanligtvis från flera olika testmetoder; och sedan beakta testdata mot bakgrund av historiska data, remissinformation, och observerat beteende för att förstå den person som utreds, besvara remissfrågor, och sedan kommunicera resultaten.

I operationaliseringen av begreppet ”bästa tillgängliga forskning” rekommenderar APA (2006) uttryckligen att använda flera vägar. En central del av evidensbaserad bedömning är också att medvetet använda det faktum att olika psykologiska mätmetoder engagerar olika psykologiska processer. Även om två olika metoder syftar till att mäta samma konstrukt t ex ”depression”, och även om båda är visat tillfredsställande validitet, så kan de fortfarande ge resultat som kontrasterar mot varandra. Alltså, förutom att använda rimligt väl validerade mätmetoder och se till att varje test bidrar med inkrementell validitet, är det en central del av EBPA att triangulera över metoder som engagerar olika psykologiska processer och betona både skillnader och överensstämmelser mellan olika testpoäng, för att få ut mesta möjliga av testdata.

Klinisk expertis …

… i evidensbaserad psykologutredning/bedömning, eller med Bornsteins ord EBPA, handlar om att successivt förfina de färdigheter som krävs. Bornstein föreslår sex grundläggande och tre övergripande färdigheter som grund för att bli kunnig i psykologisk bedömning.

värdera konstruktvaliditet för ett brett spektrum av psykologiska bedömningsmetoder
konstruera ett lämpligt bedömnings batteri för att adressera en specifik remissfråga.
administrera och scora olika separata bedömningsinstrument så att de ger giltig och användbar information
tolka resultaten separat
integrera data från olika instrument i ett större sammanhang av remissfrågan, förståelse för de psykologiska processer som varje instrument engagerar, data från andra källor (t. ex. neurologiska testresultat) och annan relevant information om den person som testas (t. ex. anamnes).
förmedla bedömningsresultat till intressenter (t. ex. patienter, referenter) på ett korrekt, empatiskt och hjälpsamt sätt, med hänsyn till språk, kulturell bakgrund och andra variabler som kan påverka personens förståelse av psykologisk bedömning och dess följder.

Förutom dessa uppgiftsspecifika färdigheter krävs vissa meta-färdigheter som bidrar till att skapa ett sammanhang inom vilket dessa uppgiftsspecifika färdigheter kan maximeras. Dessa meta-färdigheter är

I. Finna och utvärdera forskning
II. Kritiskt tänkande och medvetet beslutsfattande
III. Kommunicera bedömningsresultaten och följderna av dem

Bornstein diskuterar i artikeln också patientens egenskaper, kultur och preferenser utifrån samspelet mellan identitet och värderingar hos klienten och psykologen genom hela bedömningsprocessen.

Operationalisering och implementering av evidensbaserad psykologutredning/bedömning. En checklista:

Utveckla de kunskaper, färdigheter och den inställning som krävs för skicklighet i psykologisk bedömning, med särskild uppmärksamhet på psykometri, klinisk nytta, individuella och kulturella skillnader, och effektiv kommunikation
Vidta åtgärder för att hålla dig uppdaterad om teoretisk och empirisk utveckling inom andra relaterade områden (t. ex. kognitiv psykologi, neurovetenskap) och integrera denna kunskap i bedömningspraxis.
Använd empiriskt validerade bedömningsmetoder som ger resultat med dokumenterad klinisk nytta och som uppfyller kriterierna för universell testdesign. Beskriv processen för hur du kommit fram till dina slutsatser från test till tolkning, med explicita beskrivningar av styrkor och begränsningar hos varje testmetod.
Använd testresultat för att bedöma utfall och variabler för vilka de har validerats, och rapportera i linje med detta (inklusive i vilken utsträckning som testpoäng har validerats för respondenter vars framträdande egenskaper – t. ex. ålder, etnicitet – liknar de person som bedöms).
Använd om möjligt flera metoder för att bedöma ett givet konstrukt. Beskriv rationalen för att välja respektive metod, enskilt och i kombination med andra metoder, med hänsyn till inkrementell validitet. Rapportera testresultat med hänvisning till det konstrukt varje test avser att mäta, och den metod med vilken konstruktet bedömdes (t. ex. självskattning, performancebaserat, etc.).
Redovisa meningsfulla överensstämmelser och skillnader mellan testresultat, inklusive tolkning och förklaring för varje. Kontextualisera skillnader med avseende på de psykologiska processer som engageras av varje metod.
Håll koll på dig själv genom hela bedömningsprocessen för att öka medvetenheten om påverkan av outtalade antaganden, stereotyper, förhastade slutsatser, och andra källor till bias i bedömningen. Implementera de-biasing strategier för att dämpa effekterna av naturligt förekommande och situationsbundna snedvridningar i informationsbehandlingen. Sök konsultation och handledning vid behov.
Var medveten om den synergistiska interaktionen mellan patient och bedömare under bedömningsprocessen, och hur dessa identiteter påverkar testdata och slutsatser.
Kommunicera bedömningsresultat till flera intressenter (t. ex. patient, referent) med hjälp av det språk som lämpar sig för den person som får feedback. Vid kommunikation av bedömningsresultat till patienter, rama in fynden på sätt som engagerar patienten och under lättar utveckling och positiv förändring.

Evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik

… är en specialistackrediterad kurs som leds av Cilla Kallenberg och Ulrika Nygren och som bygger på den metodik Bornstein sammanfattar i artikeln. Kursen syftar till att ge en översikt över teorier och metoder som finns för individfokuserad, performance-baserad och evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik. Denna utredningsmetodik behövs särskilt när den deskriptiva, psykiatriska diagnostiken inte är tillräcklig för att planera behandlingsinsatser. Framförallt kan denna utredningsmetodik komma till nytta för patienter som inte har blivit tillräckligt hjälpta i den behandling som först prövats. Den kan också vara till hjälp för patienter med flera psykiatriska diagnoser, så kallade komorbida tillstånd, där behandlingsrekommendationerna inte är lika självklara som vid entydiga kliniska tillstånd, samt där den psykiatriska diagnosen inte räcker till för att förstå patientens svårigheter. Nästa kursstart är i november 2019.

https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/Specialistkurser-katalog/Alla-inriktningar/kurs-i-evidensbaserad-psykologisk-utredningsmetodik–att-forsta-manniskan-bakom-diagnoserna/

Vetenskapligt symposium eller reklam?

Så har då första dagen av årets Psykologidagar avslutats, den stora nationella konferensen som anordnas av mitt fackförbund, Psykologförbundet. Årets tema är ”Evidens och etik i praktiken”; hett, aktuellt, angeläget. Som kliniker och lärare, men utan forskarutbildning, har jag alltid ansett att detta är ett oerhört viktigt område för mig att hålla mig uppdaterad inom, fördjupa mig i och försöka förstå. Jag utför inga egna studier, förutom de mindre studier som jag genomfört under mina olika utbildningar, men har läst mängder och försöker alltid värdera och pröva mina egna empiriska erfarenheter jag hela tiden gör i möten med klienter, patienter, grupper, mot de teorier och forskningsrapporter jag läser. Därför kändes det angeläget att välja ”vetenskapligt symposium” som skulle handla om ett av mina verksamhetsområden: personlighetsbedömning.

Det vetenskapliga symposiet, som hölls av Anders Sjöberg docent, anställd av Stockholms universitet men som också, parallellt med sitt jobb på SU driver företag som sysslar med produktutveckling inom urval, valde att ägna sin timme åt produktlansering av ett nytt personlighetstest som inte har prövats ännu men som är framtaget av hans företag. En första normdatainsamling har genomförts men i övrigt fanns inget annat än spekulationer om hur fantastiskt det här nya, big-five-baserade, testet skulle komma att vara. Den här produkten ville docent Sjöberg att vi skulle köpa och vi fick veta vad den skulle kosta och att den skulle komma att kvalitetssäkras. Ingen plats fanns för att ställa frågor om metodologi, användningsområden, inkrementell validitet osv som hans framställning väckte och som knappt berördes av honom.

Efterhand kom jag att tänka på Vitamininstitutet i Schweiz, minns ni det? Där var det en förmodad vetenskaplighet som skulle sälja en produkt.

Sannolikt sålde det där hårschampoot ganska bra tack vare referensen till Vitamininstitutet. Sannolikt säljer outprövade nya tester också ganska bra med hjälp av referenser till Stockholms universitet.

Jag vill verkligen veta hur förbundet har tänkt när ett av fem vetenskapliga symposier ägnas åt produktplacering. Kanske är detta ett intressant område för professionen att få kunskap om, men låt oss då arrangera en mässa där testutvecklare, kursarrangörer och andra med ekonomiska intressen får utrymme. Låt oss kalla försäljning för försäljning och vetenskap för vetenskap. Det borde i ärlighetens namn inte vara så svårt att skilja dem åt.

Evidens och etik är temat för konferensen i år. Här saknades båda.

Cilla Kallenberg, leg psykolog/psykoterapeut

Kritiken är formellt framförd till Psykologförbundet

Verksamhetsberättelse 2018 och årsmöte

Kära medlemmar

Vid det förra årsmötet gjordes några förändringar för att möta förändringar i omvärlden under de senaste 20 åren. Vi har sett behovet av att tydligare förklara vad personlighetsbedömning är, och försöka nå ut med detta, inte minst för att nå unga psykologer. De som arbetar nära psykologprogrammen uppfattar att intresset är stort, medan intresset hos arbetsgivarna å andra sidan är litet. Det är den verkligheten som föreningen har försökt förhålla sig till extra mycket under 2018 och det arbetet kommer att behöva fortsätta också under de närmaste åren.

Föreningens namnbyte handlar om att tydligare visa att vårt arbete idag inte bara handlar om vissa performancebaserade, eller projektiva, metoder utan hela fältet personlighetsbedömning med fokus också på metodik. Eller närmare bestämt, Evidensbaserad Psykologisk Utredningsmetodik (EBPU). Detta är nu en ackrediterad specialistkurs som hålls av Cecilia Kallenberg och Ulrika Nygren.

Vi ser ju att den kliniska psykologin idag är hårt styrd mot psykiatrisk diagnostik och evidensbaserade metoder. Väldigt lite uppmärksamhet ges den evidens som finns för att matcha person och psykoterapi och/eller psykologisk behandling för ett positivt utfall. Att ta ställning till inte bara Vilken diagnos har personen? utan också Vilken person har diagnosen? Det berör direkt psykologers specialitet inom individuell psykologutredning, bedömning och behandlingsplanering baserat på individens speciella behov och förutsättningar.

Namnbytet symboliserar, och är ett led i, vårt arbete för att driva hela fältet psykologisk personlighetsbedömning inklusive performancemetoder som rorschachmetoden. Utan grund i den metodiken blir performancemetoder svåra att förstå. Och medan det är självklart för oss som arbetar med performancetester att de ingår i ett testbatteri där triangulering av olika typer av testresultat är det som kan ge oss dynamiskt djup i bedömningen, är detta något som måste förklaras idag, när de direkta testresultaten ofta ses som den färdiga bedömningen.

Vi försöker bredda vår närvaro på nätet eftersom väldigt mycket diskussioner, påverkansarbete och kunskapsutbyten idag sker via den plattformen, vad vi än tycker om det. Vi försöker skapa en stadig och ”värdig” närvaro med basen i en successivt allt mer heltäckande hemsida som skall göra allt ifrån besvara nyfiknas frågor, ge er underlag i diskussioner på er arbetsplats, ge exempel på viktig och uppdaterad forskning och öka möjligheterna till utbyte med varandra också lokalt, förutom att lyfta rorschachmetoden, andra performancemetoder och beskriva metodiken personlighetsutredning.

Till hemsidan är knuten en hemsida på FB som heter @personlighetsbedomning, som framför allt vidarebefordrar artiklar på hemsidan till FB-mediet. sedan har vi en FB-grupp som heter psykologer@personlighetsbedomning öppen för alla intresserade, också icke-medlemmar. I en grupp kan deltagarna också posta inlägg och frågor så det skapar ett utrymme för samtal som initieras av andra än av oss i styrelsen. Dessutom har vi helt slutna metod-grupper dit medlemmar i föreningen som gått en utbildning i någon av metoderna wartegg eller rorschach är välkomna för att diskutera helt metodspecifika frågor. Dessa är helt osynliga för andra.

Allt det ovan beskrivna är i olika stadier av utveckling och ambitionsnivån har varit högre än arbetstakten, delvis beroende flera i styrelsen fått privata situationer som gjort det svårt för dem att delta som planerat. Det här är dock fora som ni som medlemmar också är välkomna att bidra till och vars tillväxt kommer att påverkas av ert deltagande.

Ett bakslag under året är att warteggkursen förlorat sin ackreditering. Studierektor skriver bland annat: Vi vill inte helt avfärda Wartegg-metodens potential men anser att den i dagsläget inte vilar på en så stabil kunskapsgrund att den bör läras ut som ett diagnostiskt verktyg, i synnerhet inte till specialistpsykologer utan särskilda fördjupade kunskaper i PPT (performancebaserde personlighetstest) och psykometriskt utvecklingsarbete och forskning. En warteggutbildning pågår just nu trots det och i Finland, där varannan psykolog 2012 uppgav att de använder wartegg, är intresset för det nya scoringsystemet CWS stort.

Vi har påbörjat ett samtal med Psykologförbundet om hur vi ser att specialistutbildningen kommit att få en dominerande påverkan i och med att psykologer i princip inte får några andra utbildningar beviljade. Det ställer mycket höga krav på Psykologförbundets specialistkansli att förbundets uttalade linje om att främja bredd bland psykologer, på ett tydligt sätt återspeglas i utbudet av specialistkurser. Just nu ser vi mycket stora förbättringsområden inom vilken bakgrund kurser ackrediteras mot, och hur transparens, bredd, kvalitet och neutralitet säkerställs.

Rorschach och Wartegg på Psykologikonferensen 2019

N Y H E T S B R E V – 3 – enkätsvar

Bästa medlemmar,

Under hösten har mycket hänt. Vi har gjort klart namnbytet, gjort en ny hemsida och därtill facebook-grupp för att lättare hålla kontakt och att sprida kunskap inom området. (psykologer@personlighetsbedomning)

Vi har också börjat föra en mer aktiv diskussion med psykologförbundet och specialistutbildningen om framtiden för personlighetsbedömning och klassiska personlighetstest.

Vår enkät som vi mailade ut till medlemmar och personer som deltagit i kurser genom åren har fått ett bra gensvar (23 st). Vi är jättetacksamma över alla synpunkter som har kommit in och som vi kan arbeta vidare med inom föreningen. För att sammanfatta en del av svaren på enkäten kan vi nämna:

– merparten har sett vår hemsida och tycker den är bra till mycket bra.

– På frågan om vad vi behöver lägga till på hemsidan så efterfrågas bl a mer forskning, fler artiklar att läsa inom området, och en kalender som visar på våra aktiviteter.

– facebooksida får samma respons. Tyvärr missade vi val-alternativet ”har ej sett sidan” vilket gjorde att några valde att svara med lägsta poäng.

– på frågan vilket område som mest intresserar er i föreningen så ligger Rorschach främst. Vi tar till oss detta och har gjort en särskild Rorschach-flik på hemsidan. Näst mest intressant är Wartegg så det också en egen flik.

– majoriteten av de som svarade på enkäten är medlemmar idag. Glädjande nog har vi genom enkäten fått 4 nya medlemmar! Välkomna! Fortsätt att sprida hemsidan och gilla våra inlägg på Facebook så kommer vi synas mer och förhoppningsvis bli en ännu större förening.

– av de som svarade har vi 2/3 medlemmar i Stockholmstrakten och 1/3 i Göteborg/Västsverige. Detta ger oss idén om att ha föreningsmöten både i Stockholm och i Västsverige framöver.

Rorschach och Wartegg-grupper på nätet

Vi har undersökt alternativen för grupper på nätet och facebook är i särklass enklast, och gratis. Vi vet att inte alla har ett facebookkonto och kanske inte vill ha ett heller. Det går dock att skapa en helt diskret profil enbart i syfte att kunna delta i såna här grupper, som inte är synliga för någon annan än för oss som ingår.

Syftet är att kunna diskutera eller hjälpa varandra med metodfrågor. Två helt nya grupper finns nu som heter rorschach@personlighetsbedomning och wartegg@personlighetsbedomning för alla medlemmar i föreningen som är utbildade i en metod. Om du vill vara med och inte vet hur du skall göra, maila malin.holm@sahra.se.

Föreningen behöver framöver allas hjälp med förslag på artiklar och böcker som vi kan sprida via vår hemsida och facebook-hemsida. Tipsa oss gärna framöver.

Ni som inte betalat medlemsavgift för 2018 gör det nu så ni kommer med till nästa år. Det går att swisha men GLÖM INTE ATT SKRIVA NAMN

Med varma hälsningar

Styrelsen

Från projektiv till performancebaserad, till …

Performancetester av personlighet, är testmetoder där en person skall utföra en uppgift som är ”utformad för att få fram information om personligheten i handling” (Viglione, 2010). Det kan vara till exempel att avsluta en mening, berätta en historia eller beskriva en bild. Uppgiften är som regel ofullständig, motsägelsefull eller dubbeltydig och personen tvingas förlita sig på sig själv för att lösa den, vilket ger så stor påverkan som möjligt av hens egna tolkningar, bearbetningar och personlighet på resultaten.

Performancetester föddes för snart 100 år sedan, inspirerade av personlighetsteorier runt det förra sekelskiftet. PPT syftade till att framkalla omedvetna tankar eller känslor som påverkar perception och meningsskapande. Länge beskrevs dessa tester som ”projektiva” utifrån tanken att omedvetna föreställningar och påverkan skulle leta sig in i svaren. Det speglade teoretiska antaganden bakom tolkningen snarare än testernas performancebaserade natur, och det visade sig svårt att påvisa objektiva samband mellan testresultat och djupare omedveten dynamik. Resultaten var ojämna och svåra att replikera. Inledningsvis hade också de tester som fortfarande används idag, som t ex Rorschach och TAT, vaga normer för administration, scoring och tolkning.

Trots dessa problem så möjliggjorde testmetoderna unika svar som kunde säga något om respondentens unika livserfarenhet. De var inte tvungna att följa ett påtvingat språk för att beskriva sina perspektiv – de kunde använda sitt eget språk. De ombads inte att skatta sig själva – en testledare observerade och registrerade deras svar och gjorde en oberoende utvärdering med hänvisning till externa kriterier eller normer.

Värdet av performancetest av personlighet

Martin och Frackowiak sammanfattar i en artikel från 2016 de främsta vinsterna med PPT, som också går förlorade när testerna används allt mindre bland annat eftersom de betraktas som svårare att lära sig och framför allt mer tidskrävande.

För det första kan performancetester vara det enda sättet i en utredning att upptäcka och förstå viktiga psykologiska problem och dysfunktioner, som till exempel vid dissocierade tillstånd, inklusive trauma och utvecklingstrauma (Finn, 2007). Idag finns fMRI-studier (Bucheim et al, 2009, Asari et al, 2010, Giromini et al, 2017) som visar att PPT kan få tillgång till högersidig aktivitet i hjärnans limbiska system, och information som hjälper bedömare att observera fenomen som är svåra att få indikationer om med andra metoder, och inte går att upptäcka med självskattningsintrument.

Vad beträffar mer specifika diagnostiska vinster med performancetester konstaterar James H. Kleiger, psykiatriker och auktoritet inom psykosområdet: ”Despite criticism about what is wrong or lacking in the Rorschach, advocates of the CS and R-PAS have steadfastly demonstrated the scientific validity of the Rorschach in assessing psychotic phenomena”. (Kleiger, J.H., 2017, s. 280). 2015

För det andra kan performancetester användas terapeutiskt, en metod som har utvecklats av bland andra den amerikanske psykologen Stephen E Finn, väl känd och uppskattad i Sverige av psykologer verksamma inom klinisk bedömning . Genom performancetester kommer personligheten till uttryck på ett sätt som inte kräver förmåga att förstå och beskriva sig själv i ord, vilket ger en möjlighet att få syn på sig själv och se både sina problem och sina styrkor med nya ögon. I Psykologtidningen 2015 beskrivs hur Therapeutic Assessment (TA), förenar utredning och psykoterapi i en process som kan kallas utredning som djuplodande korttidsterapi (Lillieroth, 2015). I forskningsartikeln refereras en rad studier och gynnsamma forskningsresultat för bland annat öppenvårdspatienter, suicidala patienter, patienter i slutenvård, psykotiska patienter, patienter med personlighetssyndrom och suicidala krigsveteraner.

Inte bara i kliniska sammanhang, utan även inom arbetslivet och i organisationsutveckling, inleds utvecklingsinsatser med t ex chefer ofta med en slags terapeutisk bedömning (se DelGiudice, Yanovsky, & Finn, 2014). Även här används performancebaserade och andra testdata för att öppna upp låsningar, öka självkännedom och möjliggöra förändring och personlig utveckling (Church et al., 2016; Moyle & Hackston, 2018).

Ordet ”performance” har alltid varit svårt att översätta till svenska i psykologtestsammanhang. Prestationsbaserade personlighetstest låter inte riktigt rätt. Uppgiftsbaserade är ju faktiskt var de är. Eller rätt och slätt psykologiska test?

Referenser

Asari, T., Konishi, S., Jimura, K., Chikazoe, J., Nakamura, N., & Miyashita, Y. (2010). Amygdalar modulation of frontotemporal connectivity during the inkblot test. Psychiatry Research: Neuroimaging, 182, 103-110.

Buchheim, A., George, C., Kachele, H., & Walter, H. (2006). Measuring Adult Attachment Representation in an fMRI Environment: Concepts and Assessment. Psychopathology, 39,136-43.

Church, A.H., Fleck, C.R., Foster, G.C., Levine, R.C., Lopez, F.J., & Rotolo, C.T. (2016). Does purpose matter? The stability of personality assessments in organization development and talent management applications over time. Journal of Applied Behavioral Science, 52, 450–481.

DelGiudice, M.J., Yanovsky, B., & Finn, S.E. (2014). Personality assessment and feedback practices among executive coaches: In search of a paradigm. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 66, 155–172.

Finn, S. E. (2007). In our clients’ shoes: Theory and techniques of Therapeutic Assessment. Mawah, NJ: Earlbaum

Giromini, L., Viglione, D. J., Zennaroa, A., & Cauda, F. (2017). Neural activity during production of Rorschach responses: An fMRI study. Psychiatry Research: Neuroimaging, 262, 25–31.

Kleiger, J.H. (2017). Rorschach assessment of psychotic phenomena: Clinical, conceptual, and empirical developments. New York, NY, US: Routledge/Taylor & Francis.

Lillieroth, L. (2015). Therapeutic Assessment – utredning som intensiv korttidsterapi. Psykologtidningen 2015(2), 26-29

Martin, H, & Frackowiak, M. (2017). The value of projective/performance-based techniques in therapeutic assessment. M SIS Journal of Projective Psychology & Mental Health, 24, 91-95.

Meyer, G.J., Viglione, D.J., Mihura, J.L., Erard, R.E., & Erdberg, P. (2011). Rorschach Performance Assessment System: Administration, Coding, Interpretation, and Technical Manual. Toledo, OH: Rorschach Performance Assessment System.

Moyle, P., & Hackston, J., (2018). Personality Assessment for Employee Development: Ivory Tower or Real World? Journal of Personality Assessment, 100, 507-517.

Viglione, D.J. (2010) Performance‐Based Personality Measures, In Corsini Encyclopedia of Psychology. Vol. 3, 1192-1194

Wood, J.M., Garb, H.N., Nezworski, M.T., Lilienfeld, S.O. & Duke M.C. (2013). A second look at the validity of widely used Rorschach indices: comment on Mihura, Meyer, Dumitrascu, and Bombel. Psychological Bulletin, 141, 236-249.

Experter kan verka dyra tills du hyr en amatör…

En kritik av DISC-testet har seglat upp efter en granskning i tidskriften Filter länk. Önskan att snabbt och helst digitaliserat göra urvalsbedömningar gör att enkla lösningar säljer. Både testbolag och organisationer skulle kunna tjäna mycket pengar på en quick-fix-metod och sådana lanseras också med jämna mellanrum. Det kostar dock mer än det smakar i slutänden eftersom både människor och situationer är komplexa och inte så lätt låter sig kategoriseras. Metoderna blir i bästa fall verkningslösa och leder i värsta fall till reducering, stigmatisering och kostsamma felrekryteringar.

Det aktualiserar dock frågan om vad vi egentligen kan säga om människor, även med mer seriösa metoder, och hur. En som kommenterar är Anders Sjöberg – docent i psykologi med psykologisk testning som forsknings- och affärsområde. Han vidareutvecklar i sin blogg (länk) problemet med att mäta hur personlighet relaterar till t ex arbetsprestation, eftersom idén om stabila personlighetsdrag – eller traits – visat sig vara till stor del en illusion. Personlighet är ofta situationsberoende. Paradoxalt vidhåller Sjöberg att de enda seriösa urvalsbedömningarna idag lutar sig mot femfaktormetoden (FFM) – en traitmodell. Han efterlyser dock mer dynamiska metoder för att komma åt samspelet mellan person och situation och hoppas på forskningen om teknikbaserade metoder.

Sjöbergs perspektiv är forskarens. Han försöker att hitta en modell inom laboratoriets fyra väggar som sedan skall stå sig i praktiken och här slår han i sitt metodtak. Där Sjöberg ger upp tar Greg Meyer vid i föreläsningen ”On Methods of Knowing in Psychology” (länk Youtube, Society For Personality Assessment 2018). Meyer är legitimerad psykolog och en av de internationellt mest framstående forskarna inom personlighetsbedömning idag. Meyer lyfter i mångt och mycket samma utmaningar som Sjöberg men vidareutvecklar den dynamiska ansats som Sjöberg efterlyser.

Meyer påminner om att psykologin egentligen inte har exakta mätmetoder med jämna skalsteg, vi bara agerar som om det vore så. Våra statistiska beräkningar blir lite grann en koloss på lerfötter eftersom vi har kompromissat med själva grundförutsättningarna. Det har nu också visat sig att egenskaper, eller traits, inte kan sägas existera fristående från påverkan i situationen (sk ”true score”). Olika typer av mätmetoder kan därför inte förväntas ge jämförbara resultat på samma sätt som t ex olika metoder att mäta blodtryck. Psykologiska begrepp som t ex ”introversion” finns inte i platonsk mening utan är beroende av mätmetod, introversion skattad av personen själv i ett femfaktortest, introversion hos en person som den skattas av kollegor, eller introversion som den framstår i ett performancetest som t ex wartegg.

Meyer förespråkar därför att vi förskjuter fokus – från de egenskaper vi försöker mäta till metoderna i sig. Vi måste acceptera hur mycket metoder påverkar våra resultat och vidareutveckla en klassificering av hur olika mätmetoder fungerar och vad de kan ge. Vi måste också vidareutveckla de teoretiska riktlinjerna för hur vi skall integrera de ofta motsägelsefulla resultat vi får fram via olika typer av test. Om vi ser olika metoder som olika situationer, så kan vi använda dem medvetet till att belysa en egenskap ur flera perspektiv. Vi får flera mätpunkter och kan via triangulering analysera resultaten, sätta dem i ett sammanhang och till slut få fram en mer dynamisk förståelse av en persons ”om … så … signatur” – ett samtidigt dynamiskt och stabilt personlighetsmönster som forskning har svårt att fånga men som utgör en mer effektiv utgångspunkt för rekommendationer.

I praktiken är det vad psykologisk personlighetsbedömning går ut på. Att välja och integrera mätmetoder för att få fram en mer komplex och dynamisk helhetsbild av en individ är en psykologisk specialitet som kräver utbildning och mycket träning. För en organisation som vill erbjuda tillfälle till utveckling, eller ha stöd i både att välja men också förvalta nya förmågor, är det en god investering på flera plan, både i effektivitet och hållbarhet.

Malin Holm, ordförande, leg psykolog och konsult inom personlighetsbedömning och ledarutveckling, lärare i warteggmetoden.

”On Methods of Knowing in Psychology”

Hur kan vi veta att vi förstått något om en annan människa, eller i alla fall att vi med våra metoder har fått en tillräcklig förståelse för att göra förutsägelser om framtida beteende i olika situationer? Människors förmåga t ex att rättvisande beskriva sig själva, eller andra, är begränsad. Vår personliga historia revideras och redigeras, saker som vi upplevt kommer vi ihåg eller inte, och våra personliga narrativ, och fakta i dem, förändras över tid. Olika testmetoder påverkar i sig vilken typ av svar som framkallas, och inte. Andras skattningar säger mycket lite om personens innersta tankar, skattningar av en själv begränsas av förmågan till introspektion och öht att minnas rätt. Tester av maxprestation som t ex WISC kan begränsas av dagsform och performancetester som Rorschach är känsliga för hur mycket personen engagerar sig i uppgiften, och säger ganska lite om värderingar och attityder.

Även om många mätmetoder inom personlighetspsykologin syftar till att undersöka fasta egenskaper eller ”traits” som om dessa vore sig lika över alla situationer, visar både forskning och erfarenhet visar att sådana egentligen inte finns. Människor varierar beroende på situationer. Vi kan vara t ex reserverade bland främlingar men utåtriktade bland vänner, eller argsinta på morgonen och lättsamma på kvällen, eller glada när vi är bland andra men få ångest i vår ensamhet. Beteendet samspelar med och påverkas av miljön.

”On Methods of Knowing in Psychology” är namnet på en föreläsning av Greg Meyer från SPA i år och den finns nu på Youtube. Meyer är en av de mer framstående forskarna idag inom personlighetsbedömning och han redogör här för några av de mest avancerade och aktuella tankarna och forskningen inom vårt område och hur ska vi egentligen gå tillväga inom personlighetsbedömning för att kunna veta något om en person? Hur vet vi att vi vet tillräckligt för att besvara t ex en remissfråga?

Meyer påminner om att det inom psykologin inte finns mätmetoder med exakta skalsteg som motsvarar exakta variationer i beteenden och som går att jämföra på det sättet. (Ändå beter vi oss inom psykologin som om de gjorde det, vilket beskrivits som en slags modern psykologis tankestörning.) Det innebär bland annat att det inte är konstigt att samma begrepp – t ex ”depression” eller ”självförtroende” – inte visar något samband över olika typer av mätmetoder. Variationerna i resultat mellan metoder kan istället ses som minst lika specifika för metoden som för det fenomen som undersöks. Inget enskilt test kan fånga hela personligheten men vi kan betrakta olika test eller bedömningsmetoder i sig som olika kontexter – vart och ett en situation, en stimulus, som framkallar vissa egenskaper eller kvalitéer.

Meyer menar att vi behöver en strukturerad klassificering av metoder där vi redovisar och räknar med varje enskild metods egenskaper, möjligheter, begränsningar och brister. Den medvetenheten är en viktig del i att välja vilket eller vilka verktyg som lämpar sig för vilken frågeställning och vilket tillfälle och hur de kan kombineras för att komplettera och belysa varandra. En central poäng är alltså att skifta fokus från att försöka ringa in fasta egenskaper eller ”traits” till vilka metoder vi har att undersöka egenskaper med, möjligheter och begränsningar med varje metod och hur våra metoder i sig påverkar vilka svar vi får.

Meyer och hans kollegor föreslår en klassificering med en bred uppdelning mellan metoder som bygger på antingen människors skattningar eller människors faktiska prestationer (performance), som sedan ytterligare delas upp i antingen skattningar av personen själv (t ex femfaktortest) eller observatörer (t ex frågeformulär riktade till anhöriga). Prestationsbaserade metoder delas upp i antingen maximal prestation (t ex WAIS) eller typisk ”prestation” (t ex Rorschach).

En viktig och avgörande fördel som kliniken har över forskningen, enligt Meyer, är att medan forskningen håller de egenskaper som mäts konstanta, kan de i den kliniska praktiken förstås utifrån situation och kontext. Eller som Meyer uttrycker det – vi kan relatera data till kontexten och identifiera meningsfulla mönster som är på det stora hela osynliga i forskningen. Det är i dessa mönster vi kan finna en mer dynamisk förståelse. Även om miljön påverkar och människors beteende varierar beroende på situation, så är den variationen i sig relativt stabil.

Personlighet bör alltså snarare uttryckas i relativa termer eller i ”om … så … signum” (if … then … signatures) istället för i fasta egenskaper som ”extrovert” eller ”vänlig”. Genom att se olika typer testmetoder som olika kontexter kan vi alltså via triangulering komma närmare en mer dynamisk och rättvisande förståelse som grund för förutsägelser och rekommendationer, och därigenom slutligen bli lite bättre på att ”veta något om en person”.

Enjoy!

https://www.youtube.com/watch?v=VkVAnDgg6yA&t=2522s

Greg meyer http://www.utoledo.edu/al/psychology/people/faculty/meyer.html

N Y H E T S B R E V – 2

Bästa medlemmar,

I juni hade vi terminens sista styrelsemöte. Protokollet kan ni läsa på hemsidan, men bland annat fortskrider arbetet med medlemsmatrikel och styrelsen prövar ett (gratis)verktyg som heter Workplace – ett slags intranät som liknar Facebook och där vi hoppas kunna ha medlemsgrupper.

Hojta gärna om någon har erfarenhet av det.

I övrigt fortsatte vi det strategiska arbetet för att nå ut, bland annat genom att göra hemsidan till ett fönster för intresserade, och även med syfte att kunna dela artiklar och inlägg.

Vi kommer bland annat att lägga ut vanliga frågor och svar. Vad betyder performancebaserade personlighetstest? Varför skall en använda flera olika typer av test i en personlighetsbedömning? Används Rorschach fortfarande?

Vi lägger bl a ut eller hänvisar till central och uppdaterad forskning.

För att berätta mer om metodernas användning i psykologers vardag, inte minst för yngre och blivande kollegor, tänker vi att publicera medlemsintervjuer kan berätta mer om när, hur och varför ni använder personlighetsbedömning och/eller performancebaserade personlighetstest.

Bifogat finner ni en intervjuguide med vilken ni kan intervjua er själva och skicka in till malin.holm@sahra.se. (Den är inte så proffsig, ni behöver nog spara ner den på er dator och döpa den) Gärna med ett foto av er. Ni måste inte vara väldigt genomtänkta – vi återkommer med förslag på slutversion. Den som istället vill slinka in och bli intervjuad har möjligheter till det i både Stockholm, Uppsala och Göteborg, där vi som just nu utgör styrelsen bor.

Det skall bli roligt att höra vad alla arbetar med!

Varma (!) sommarhälsningar

Styrelsen

I N T E R V J U G U I D E