Vad är psykologisk personlighetsbedömning?
En systematisk process där psykologen samlar in och integrerar information från flera källor (intervjuer, testning, intervjuer med utomstående, annan observation eller dokumentation) för att dra slutsatser om en persons psykologiska funktion och karaktärsdrag och ge rekommendationer kring angelägna frågor (diagnos, behandling, urval etc.).
(se t.ex. Grønnerød, 2024; Hopwood & Waugh, 2020; Weiner & Greene, 2017)
Vad skiljer psykologisk personlighetsbedömning från…
Testning? Till skillnad från testning innefattar en psykologisk personlighetsbedömning en sammanvägning av olika testresultat och annan information. I tillägg till varandra vill man på så vis bättre belysa den personliga betydelsen av de enskilda resultaten från vart och ett psykologiskt test.
Diagnostik? En diagnos fastställer vilken form av problemuttryck som en person lider av medan en psykologisk personlighetsbedömning också ska beskriva personen som har diagnosen.
Bedömning? En bedömning är en bredare beskrivning som inte behöver innehålla den form av systematisk datainsamling och integrering av informationen som en psykologisk personlighetsbedömning innebär.
Neuropsykologisk bedömning/utredning? Neuropsykologiska testmetoder kan vara en del av en psykologisk personlighetsbedömning men en neuropsykologisk bedömning eller utredning avgränsar sig till förmågor och funktioner med koppling till hjärnans grundläggande funktionssätt och kartlägger hur de samverkar för problemlösning.
Neuropsykiatrisk bedömning/utredning? Neuropsykiatrisk utredning har som mål att utreda förekomsten av på förhand definierade diagnoser som antas ha neurobiologisk bakgrund. Andra aspekter av hur en person fungerar omfattas i regel inte.
Vad är ”Multi-metod”?
En personlighetsbedömning måste beakta att olika metoder ger olika typer av information. Användandet av olika källor och olika testmetoder är nödvändig för att belysa olika psykologiska mekanismer. Hur en person ser på sig själv och sin situation är inte detsamma som hur hen uppfattas av andra eller hur hen vanligtvis fungerar. Det är heller inte detsamma som personens bästa förmåga att klara saker. I till exempel Bornstein (2021), Hopwood & Bornstein (2014) och Mihura (2012) kan du läsa mer olika typer av information och deras roll i en psykologisk personlighetsbedömning.
Referenser
Bornstein, R. F. (2021). Multimethod Assessment of Personality and Psychopathology. I J. L. Mihura (Red.), The Oxford Handbook of Personality and Psychopathology Assessment, Second Edition. Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780190092689.013.3
Grønnerød, C. (2024). Psykologisk utredning av voksne: En teoretisk og praktisk innføring. Cappelen Damm Akademisk.
Hopwood, C. J., & Bornstein, R. F. (2014). Multimethod clinical assessment. Guilford Publications.
Hopwood, C. J., & Waugh, M. H. (2020). Personality assessment paradigms and methods: A collaborative reassessment of Madeline G. Routledge/Taylor & Francis Group.
Mihura, J. L. (2012). The Necessity of Multiple Test Methods in Conducting Assessments: The Role of the Rorschach and Self-Report. Psychological Injury and Law, 5(2), 97–106. https://doi.org/10.1007/s12207-012-9132-9
Weiner, I. B., & Greene, R. L. (2017). Handbook of personality assessment. John Wiley & Sons.