Kategori: Erik Hammarström

Rorschach och den nya personlighetsdiagnostiken – från kategorier till funktion

Hur kan Rorschach bidra till framtidens personlighetsstörningsdiagnostik?

ICD-11 innebär en genomgripande förändring i synen på personlighetsstörningar. I stället för att fastställa om en störning finns eller inte, handlar diagnostiken nu om hur omfattande personlighetsproblematiken är. I en ny artikel i Rorschachiana, Connecting the Rorschach Test with the ICD-11 Personality Disorder Diagnosis (Philips & Bach, 2025), visar Christian Philips och Bo Bach från Centrum för forskning om personlighetsstörningar i Köpenhamn hur Rorschach-testet kan bidra till att operationalisera begrepp som omfattas av den nya modellen i både forskning och klinisk praktik.

En ny (gammal) syn på personlighetsstörning

ICD-11 ersätter den tidigare kategoriska modellen – där man antingen hade eller inte hade en personlighetsstörning – med en nivådiagnostik. Bedömningen utgår från graden av personlighetsproblematik:
 Problemnivå (subklinisk)
 Mild personlighetsstörning
 Måttlig personlighetsstörning
 Svår personlighetsstörning
Nivån fastställs utifrån ett antal personlighetsfunktioner, som bedöms inom områden som själv-funktioner, interpersonellt fungerande, emotionsreglering, kognitiva och beteendemässiga manifestationer. (ICD-11:s engelska version är fritt tillgänglig via WHO:s referensguide: https://icdcdn.who.int/icd11referenceguide/en/refguide.pdf).

Rorschach och personlighetsfunktionerna i ICD

Philips och Bach visar hur enskilda Rorschachvariabler eller grupper av variabler kan kopplas till de funktionsområden som används i ICD-11:s personlighetsstörningsdiagnostik. För Rorschachanvändaren är detta kanske ingen överraskning – Rorschach har i nästan ett sekel
använts för att förstå personlighetsfunktioner och jag-strukturer (Beck, 1948; Glatt & Karon, 1974; Lerner m.fl., 1985; Weiner, 2017).

Artikeln ger en värdefull orientering i vilka variabler som preliminärt kan stödja bedömningen inom ICD-11:s olika områden. För användare av R-PAS (Rorschach Performance Assessment System) är inte alla variabler identiska med de som nämns i artikeln (som använder Exners Comprehensive System), men de flesta har tydliga motsvarigheter.

Rorschach i dialog med ICD-1

Förhoppningen med den nya, mer dimensionella personlighetsstörningsdiagnostiken är bland annat att den ska:
 Bättre spegla den faktiska variationen i personlighetsproblematik och psykopatologi (Caspi m.fl., 2014; Sharp & Wall, 2021)
 Ge större klinisk relevans och differentierad information (Pan & Wang, 2024)
 Klargöra psykologiska funktioners roll i relation till personlighetstyper och livsproblem (Hopwood, 2024)
Philips och Bach visar hur Rorschach kan bidra till denna utveckling som ett komplement till kliniska intervjuer – särskilt när självinsikt eller motivation till öppenhet är begränsad. I sådana fall blir Rorschach och liknande test av typiskt utförande särskilt värdefulla arbetsmetoder.

Mot en mer integrerad bedömningstradition

Artikeln i Rorschachiana är ett exempel på hur befintliga metoder kan få ny relevans i ljuset av dagens diagnostiska system. De flesta som arbetat med klinisk diagnostik av personlighetsstörning kommer antagligen att finna att ett nivå-baserat system kommer ger bättre avsättning för den rikedom av data som kommer från mötet med patienten och patientens möte med våra test.

Frågan framåt blir kanske inte så mycket om Rorschach passar in i ICD-11, utan hur vi bäst kan använda dess styrkor för att fånga och beskriva väven av personlighetsfunktion, psykopatologi och mänsklig erfarenhet i den diagnostiska processen.

 

Referenser
Beck, S. J. (1948). Trends in orthopsychiatric therapy: II Rorschach F plus and the ego in treatment. American Journal of Orthopsychiatry, 18(3), 395–401. https://doi.org/10.1111/j.1939-0025.1948.tb05102.x

Caspi, A., Houts, R. M., Belsky, D. W., Goldman-Mellor, S. J., Harrington, H., Israel, S., Meier, M. H., Ramrakha, S., Shalev, I., Poulton, R., & Moffitt, T. E. (2014). The p Factor: One General Psychopathology Factor in the Structure of Psychiatric Disorders? Clinical Psychological Science, 2(2), 119–137. https://doi.org/10.1177/2167702613497473

Glatt, C. T., & Karon, B. P. (1974). A Rorschach validation study of the ego regression theory of psychopathology. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 42(4), 569–576. https://doi.org/10.1037/h0036696

Hopwood, C. J. (2024). Personality Functioning, Problems in Living, and Personality Traits. Journal of Personality Assessment, 1–16.
https://doi.org/10.1080/00223891.2024.2345880

Lerner, H., Sugarman, A., & Barbour, C. G. (1985). Patterns of ego boundary disturbance in neurotic, borderline, and schizophrenic patients. Psychoanalytic Psychology, 2(1), 47–66. https://doi.org/10.1037/0736-9735.2.1.47

Pan, B., & Wang, W. (2024). Practical implications of ICD-11 personality disorder classifications. BMC Psychiatry, 24(1), 191. https://doi.org/10.1186/s12888-024-05640-3

Philips, C. K., & Bach, B. (2025). Connecting the Rorschach Test with the ICD-11 personality disorder diagnosis. Rorschachiana. https://psycnet.apa.org/record/2026-13258-001

Sharp, C., & Wall, K. (2021). DSM-5 Level of Personality Functioning: Refocusing Personality Disorder on What It Means to Be Human. Annual Review of Clinical Psychology, 17(1), 313–337. https://doi.org/10.1146/annurev-clinpsy-081219-105402

Weiner, I. B. (2017). Ego psychoanalytic Rorschach interpretation. Rorschachiana, 38(1), 22–32. https://doi.org/10.1027/1192-5604/a000086

 

The Rorschach and the New Personality Disorder Diagnosis – From Categories to Functioning

How can the Rorschach contribute to the future of personality disorder assessment?

ICD-11 represents a profound shift in how personality disorders are conceptualised. Rather than determining whether a disorder is present or not, the new diagnostic framework focuses on the severity of personality disturbance.

In a recent article in Rorschachiana, Connecting the Rorschach Test with the ICD-11 Personality Disorder Diagnosis (Philips & Bach, 2025), Christian Philips and Bo Bach, from the Centre for Personality Disorder Research in Copenhagen, demonstrate how the Rorschach test can contribute to operationalising concepts embedded within the new model in both research and clinical practice.

A New (and Old) Perspective on Personality Disorder

ICD-11 replaces the former categorical model—where a person either did or did not meet criteria for a personality disorder—with a severity-based dimensional model. The assessment focuses on the degree of personality disturbance:
 Personality difficulties (subclinical)
 Mild personality disorder
 Moderate personality disorder
 Severe personality disorder
Severity is determined through evaluation of a range of personality functions, assessed across domains such as self-functioning, interpersonal functioning, emotion regulation, cognitive and behavioural manifestations. (The English version of ICD-11 is freely accessible via the WHO reference guide: https://icdcdn.who.int/icd11referenceguide/en/refguide.pdf)

The Rorschach and the ICD Personality Functions Philips and Bach illustrate how individual Rorschach variables or clusters of variables can be mapped onto the functional domains used in ICD-11 personality disorder assessment. For practitioners familiar with the Rorschach, this may not come as a surprise: the test has for almost a century been used to explore personality functions and ego structures (Beck, 1948; Glatt & Karon, 1974; Lerner et al., 1985; Weiner, 2017).

The article offers valuable guidance regarding which variables may preliminarily support assessment within the various ICD-11 domains. For users of R-PAS (Rorschach Performance Assessment System), not all variables correspond directly to those of Exner’s Comprehensive System, but most have clear equivalents.

The Rorschach in Dialogue with ICD-11

Expectations for the new, more dimensional approach to personality disorder diagnosis include that it will:
 Better capture the actual variation in personality pathology and psychopathology (Caspi et al., 2014; Sharp & Wall, 2021)
 Provide greater clinical relevance and more differentiated information (Pan & Wang, 2024)
 Clarify the role of psychological functions in relation to personality traits and problems in living (Hopwood, 2024)
Philips and Bach show how the Rorschach may contribute to this development as a complement to clinical interviews, particularly when self-insight or motivation for openness is limited. In such cases, the Rorschach and other performance-based methods become especially valuable assessment tools.

Toward a More Integrated Assessment Tradition

The article in Rorschachiana exemplifies how established methods can acquire renewed relevance within today’s diagnostic frameworks. Clinicians experienced in personality disorder assessment will likely find that a system based on level of severity allows for more nuanced use of the rich information derived from the clinical encounter and from the patient’s encounter with our tests.

Looking ahead, the question may not so much be whether the Rorschach fits within ICD-11, but rather how best to harness its strengths to capture and describe the intricate interplay of personality functioning, psychopathology, and human experience in the diagnostic process.

References

”P-faktorn” – 1. dimensionell personlighet och psykopatologi och 2. metoder och mått i testning och bedömning

På senare år har intresset ökat för den allmänna faktorn för psykopatologi (”p”), som är avsedd att sammanfatta bred psykiatrisk samsjuklighet till ett enda index.

Onsdagen den 5 mars klockan 16-18, före föreningens årsmöte, ges det första av två seminarier på temat dimensionell personlighetsdiagnostik, på zoom. I denna första del går Erik Hammarström och Thomas Rosén igenom begreppet ”p-faktorn” – dimensionell personlighet och psykopatologi utifrån epidemiologisk forskning i den s.k. Dunedin-studien – och sedan en översyn av dimensionell personlighetsdiagnostik enligt ICD-11.

Torsdagen den 8 maj klockan 16-18 ges seminarium 2, också på zoom. Där följer  Thomas och Erik upp introduktionen med att tala om några olika metoder och mått i testning och bedömning att undersöka P-faktorn; R-PAS, PAI och TAT.

Seminarierna är gratis för medlemmar och respektive seminarium kostar 100 kr för icke-medlemmar. De kan ses i efterhand så den som missade det första är inte för sent ute.

Anmälan för icke-medlemmar malin.holm@sahra.se

SPA-kongressen 2022 i Chicago

Efter år av väntan var det äntligen dags att arrangera en kongress med fysisk närvaro för SPA (Society for Personality Assessment). För den som inte är bekant med organisationen är det en amerikansk organisation bildad 1937 i syfte att samla forskning och utveckling inom området personlighetsbedömning. Kongressen som hålls årligen flyttar mellan olika värdstäder i USA och var i år förlagd till Chicago.

Från Nordiska länderna deltog undertecknad och Thomas Rosén från Sverige och Cato Grønnerød och Ellen Hartmann från Norge. Cato hade med tre olika posters med forskning med PAI och själskattningsinstrument för bland annat ”mörka aspekter” av narcissism (jmf ”dark core”) genomförd av masterstudenter från Oslo universitet och jag hade med en poster om komplexitetsindex i jämförelse mellan Zulliger- och Rorschachtavlorna.

Den nytillträdda ordföranden Joni Mihura håller sitt anförande som tydligt fokuserar området multi-metod-bedömning. Hon utvecklar detta kring de framväxande perspektiven kring olika datakällors typ av information och olika värde för att svara på frågor om olika psykologiska processer som kan vara av intresse i en utredning. Som åhörare kan jag tycka att det är ett mycket sakligt och välkommet perspektiv som verkligen växer fram ur en mognande disciplin med en mycket substantiell forskningsbakgrund. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att själva ordet ”personlighet” börjar hänga lite löst. I ett multi-metodsperspektiv bedömer vi ju saker på olika nivå och ett ord som personlighet kanske inte längre är nödvändigt, för det är svårt att fullt ut kunna ställa mot något annat, som då i gengäld skulle vara helt friställt från personlighet.

Dagarna som följer innehåller en rad olika programpunkter som redovisar forskning och praxis med koppling till området. Temat om multi-metodfrågor är forstsatt väl representerat. Ännu mer väl täckt är olika slags psykometriska ansatser baserade på mer omfattande frågeformulär, som PAI (Personaligy Assessment Inventory) och MMPI-RE och MMPI-3 (Minnesota Multi-Phasic Personality Inventory – Revised Edition resp 3). Den nya alternativa modellen för personlighetssyndrom (AMPD) och olika aspekter av så kallat mörka personlighetsdrag (dark core, dark triad o.s.v.) var områden med många bidrag, likväl som olika aspekter av Rorschach-forskning. Den allt överskuggande delen av Rorschachstudier rörde sig om studier med eller om R-PAS. Enligt en av presentationerna är kunskaper och färdigheter i Rorschach ett krav i hela 43% av alla USA:s doktandprogram i psykologi. Det är en nog en högre siffra än de flesta av oss hade gissat!

Själv besöker jag bland annat ett föredrag om psykos och multi-metod-testning. Även om Rorschach redan är mycket starkt på området fortsätter utvecklingen. Bland annat genom den ganska långt framskridna TPAS, som presenterades av Joni Mihura, som är en form av förenklad administrering av Rorschach med ett begränsat urval av bilder och riktat fokus mot psykosrelevanta kodningsområden. Det ska kunna genomföras med betydligt mindre omfattande Rorschachskolning och ta mindre tid i anspråk vid testning med patienten. Mark Blais beskrev också sin sammansatta testmetod vid psykosfrågeställning som tar fasta på tre olika testområden: självrapporterade symtom genom PAI, kognitiv flexibilitet genom trail-making test och color-word intereference samt övriga jag-funktioner genom SCORS-skattning utifrån TAT (Thematic Apperception Test).

En ytterligare sammansatt presentation rörde sig om konceptualisering, metoder och fall som kretsade kring hopp i kollaborativ eller terapeutisk bedömning (Collaborative/Therapeutic Assessment, förk CTA). Hur testresultaten kan användas för att förstå ramen och förutsättningarna kring klientens hopplöshet och ibland också ge narrativt innehåll illustrerades av bidragsgivarna. Tester som förekom var bland annat olika neuropsykologiska test kring snabbhet och Crisi Wartegg teckningstest (CWS).

Under programpunkten ”Annual Update on Experimental Neurophysiological Rorschach Research” gavs verkligen prov på ett nytt och växande forskningsfält som knyter samman mätning av olika slags biologiska markörer med Rorschachtestning och som begagnar sig av datorisering som stöd vid testning. Bland annat beskrevs studier av den underliggande svarsprocessen kring shadig-svar utifrån både ögonrörelsestudier och med hjälp av kortisolmarkörer i samband med stressfyllda händelser (och med Rorschach gjort på förhand förstås). Som exempel kan nämnas att man kunde finna ett samband både i Barry Dauphins studier av ögonrörelseaktivitet och i Luciano Girominis studie kring kortisol-respons med förekomsten av diffus shattering i Rorschach (”Y-svar”). R-PAS-gruppen redovisade också beta-versionen av den fjärradministrerings-app man utvecklat för att kunna göra Rorschach över nätet. Ett mycket omfattande arbete med många viktiga ställningstaganden som behöver göras för att det ska kunna motsvara testning på sedvanligt sätt.

Den sista samlade forskningsgenomgången som jag besökte berörde utbildning, träning och användning av Rorschachmetodik. Bland annat hade man undersökt olika aspekter av terapeutiska tekniker i Rorschachanvändning hos praktiker inom olika verksamhetsområden. I mycket kort sammanfattning kan man säga att det finns en hög grad av uppskattning för behovet av att införliva terapeutiska inslag i testningen, men att verskamhetens art i hög utsträckning inverkar. Av förklarliga skäl är terapeutiska inslag mindre vanliga i riskbedömning i ett forensiskt sammanhang än i privat terapipraktik. En annan studie har undersökt effekten av fel som görs under administrationen hos nybörjare i Rorschach och mer erfarna användare. Den största effekten av fel är i utfrågningsfasen och får till effekt att determinanterna blir färre och därmed påverkar F% och komplexitetsindex.

Sammanfattningsvis en mindre grupp närvarande än vad som säkerligen brukar vara fallet men en stor glädje att få träffas igen och presentera sitt arbete och knyta kontakter och – för många – att träffa bekanta inom sitt fält efter flera år av att inte träffats. Nästa år kommer SPA-kongressen att hållas i Austin, Texas. Kanske med en större nordisk närvaro? Vi får se!

Vad är typiska Nordiska Rorschach-svar?

Inför hundraårsfirandet av Rorschachtestet jobbar en braziliansk filmkonstnär med att visa vilka typiska svar som uppstår vid testning i världens olika länder. Vilka typiska nordiska eller svenska svar tycker du dig se återkommer när du använder Rorschach? Skriv innehållet, tavlan och lokalisationen i kommentarsfältet så kan jag sammanställa tillsammans med den norska och finska föreningen och skicka våra typiska nordiska svar. Tips på sådant som dykt upp i diskussioner hittills är typiska djur, sagofigurer och väsen, berömda personer eller byggnader.