Wartegg

Warteggs teckningstest och CWS

En bidragande orsak till att performancebaserade petoder inte används i samma utsträckning som tidigare är tidsåtgången för administration och tolkning, och även för själva utbildningen. Tidsåtgång vid testning och utvärdering har varit ett av hänsynen bakom t ex förenklingarna i R-PAS och begränsandet av antalet svar som respondenten tillåts ge i detta administrationssystem.  Det här ökar också intresset för enkla och mindre tidskrävande metoder som Warteggs teckningstest.

Warteggs teckningstest är ett grafiskt, halvstrukturerat, performancebaserat personlighetstest som skapades 1926 av den tyske psykologen Ehrig Wartegg (1897–1983), nämndes första gången i tryck 1939, och den första manualen kom 1953 (Roivainen, 2009). Testet är alltså ungefär samtida med Rorschachtestet, och därmed är dessa båda några av de äldsta psykologiska testmetoder som används idag.

Ehrig Wartegg stod teoretiskt nära gestaltpsykologin och hans uttalade syfte var bland annat att skapa ett enkelt test. (Roivainen, 2009). Uppgiften är att rita teckningar i åtta rutor med en liten figur i varje ruta som utgångspunkt. Wartegg lade stor omsorg om utarbetandet av själva testet och stimulusfigurerna, som skulle vara få och enkla i kvantitativ mening, men kvalitativt starka (Wartegg, 1953, p. 20), något som framstår som den egenskap som har bidragit mest till testets bestående användbarhet. Warteggs ursprungliga personlighetsteoretiska antaganden liksom det mycket omfattande scoringsystemet har dock ersatts av mer uppdaterade.

Wartegg var från östra Tyskland och blev under Tredje riket medlem av nazistpartiet (något som beskrivs som ett sätt att försöka blidka stadsmakten efter tidigt samröre med judiska psykoanalytker) och var efter kriget bosatt i DDR där han var förbjuden att praktisera. Warteggtestest spridning eller snarare icke-spridning i den anglosaxiska världen är nära förknippad med dessa politiska skeenden i Tyskland runt andra världskriget. I Sverige har Warteggtestet en lång historia nära förknippad med användandet i Finland dit metoden kom med den tyske psykologen Manfred Gardziella. I Finland använder nästan hälften av psykologerna Warteggtestet (Kuuskorpi, 2012). I Sverige har testet tidigare främst använts enligt Gardziellas metod (Wass & Mattlar 2000). Detta utvärderingssystem är relativt lågt strukturerad, tar lång tid att lära sig och har svårt att uppnå reliabilitet mellan bedömare (Cederström, 2010).

Alessandro Crisi, klinisk psykolog och lärare i personlighetsdiagnostik vid Roms största universitet, la Sapenzia, har under flera decennier av klinisk praxis och forskning utvecklat ett nytt och mer strukturerat scoringsystem för warteggtestet. Crisi sökte ursprungligen efter ett mindre verbalt beroende performancebaserat test för sitt arbete med patienter med svårare hörselskador. Crisi Wartegg System (CWS) är ett standardiserat system för administration, scoring och tolkning modellerat efter scoringssystemen för Rorschach, men med bedömningsvariabler som är unika för wartegg, som evokativ karaktär, affektiv kvalitet och formkvalitet (Crisi, A., Palm, J., 2018). CWS ger information om både personlighetsorganisation och mognad, liksom aktuell psykisk status, och är utprövat på kliniska grupper. Liksom i Rorschachtestet finns ett antal klusterbaserade index, bl a suicidindex.

Warteggtestet är tidigare mycket lite använt i USA men röner nu uppmärksamhet framför allt bland psykologer som mer uttalat arbetar med psykologisk bedömning som terapeutisk metod. Warteggtestets grafiska kvalitet och den kreativa processen att rita teckningar gör det lätt att integrera inom ramen för therapeutic assessment. Testet är godkänt som en av flera möjliga PPT som krävs för certifiering inom TA. (Therapeutic Assessment* hemsida, Competencies Required for Certification in Adult Individual Therapeutic Assessment, https://www.therapeuticassessment.com/adult_competencies.php)

Referenser

Cederström, U. (2010). Wartegg – ett vettigt verktyg i vardagen? Studentuppsats, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.

Crisi, A.; & Palm, J., (2018) The Crisi Wartegg System – Manual for Administration, Scoring, and Interpretation. London, England: Routledge.

Finn, S., (2014). Using the Crisi Wartegg System in Therapeutic Assessment. TA Connection, 2, 12-16.

Kuuskorpi, Taina (2012). Psykologisten testien käyttö Suomessa. University of Turku. Dissertation.

Roivainen, E. (2009). A brief history of the Wartegg Drawing Test. Gestalt Theory, 31, 55–71.

Wass, T., & Mattlar, C. (2000). Warteggs teckningstest: Manual. Stockholm: Psykologiförlaget.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail