Vetenskapligt symposium eller reklam?

Så har då första dagen av årets Psykologidagar avslutats, den stora nationella konferensen som anordnas av mitt fackförbund, Psykologförbundet. Årets tema är ”Evidens och etik i praktiken”; hett, aktuellt, angeläget. Som kliniker och lärare, men utan forskarutbildning, har jag alltid ansett att detta är ett oerhört viktigt område för mig att hålla mig uppdaterad inom, fördjupa mig i och försöka förstå. Jag utför inga egna studier, förutom de mindre studier som jag genomfört under mina olika utbildningar, men har läst mängder och försöker alltid värdera och pröva mina egna empiriska erfarenheter jag hela tiden gör i möten med klienter, patienter, grupper, mot de teorier och forskningsrapporter jag läser. Därför kändes det angeläget att välja ”vetenskapligt symposium” som skulle handla om ett av mina verksamhetsområden: personlighetsbedömning.

Det vetenskapliga symposiet, som hölls av Anders Sjöberg docent, anställd av Stockholms universitet men som också, parallellt med sitt jobb på SU driver företag som sysslar med produktutveckling inom urval, valde att ägna sin timme åt produktlansering av ett nytt personlighetstest som inte har prövats ännu men som är framtaget av hans företag. En första normdatainsamling har genomförts men i övrigt fanns inget annat än spekulationer om hur fantastiskt det här nya, big-five-baserade, testet skulle komma att vara. Den här produkten ville docent Sjöberg att vi skulle köpa och vi fick veta vad den skulle kosta och att den skulle komma att kvalitetssäkras. Ingen plats fanns för att ställa frågor om metodologi, användningsområden, inkrementell validitet osv som hans framställning väckte och som knappt berördes av honom.

Efterhand kom jag att tänka på Vitamininstitutet i Schweiz, minns ni det? Där var det en förmodad vetenskaplighet som skulle sälja en produkt.

Sannolikt sålde det där hårschampoot ganska bra tack vare referensen till Vitamininstitutet. Sannolikt säljer outprövade nya tester också ganska bra med hjälp av referenser till Stockholms universitet.

Jag vill verkligen veta hur förbundet har tänkt när ett av fem vetenskapliga symposier ägnas åt produktplacering. Kanske är detta ett intressant område för professionen att få kunskap om, men låt oss då arrangera en mässa där testutvecklare, kursarrangörer och andra med ekonomiska intressen får utrymme. Låt oss kalla försäljning för försäljning och vetenskap för vetenskap. Det borde i ärlighetens namn inte vara så svårt att skilja dem åt.

Evidens och etik är temat för konferensen i år. Här saknades båda.

 

Cilla Kallenberg, leg psykolog/psykoterapeut

 

Kritiken är formellt framförd till Psykologförbundet

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Performancebaserade personlighetstest – vad är det?

Den största skillnaden mellan självskattningstest och performancebaserade personlighetstest, är att de senare strävar efter att få en uppfattning om drivkrafter och beslutsprocesser bakom en persons synliga beteende.

Samma beteende kan ha olika drivkrafter. Det kan vara relativt okomplicerade uttryck för lust och strävan. Det kan vara ambivalent. Det kan vara reaktivt och ett uttryck för försvar, eller en blandning.

Denna testtradition förhåller sig inte primärt till det som är gemensamt hos de flesta, utan har ifrån början haft som målsättning att förstå det specifika hos en viss individ. Det handlar om att få en bild av personens inre dynamik. Vilka olika inre processer pågår i termer av drivkrafter och mål, rädslor och hinder, i relation till eventuella brister och trauman, föreställningar, förväntningar och förhoppningar och även kognitiva förutsättningar?

Hur stabil är personligheten, hur integrerade är beteenden och typiska sätt att lösa situationer och hur håller de för ökade påfrestningar? Är personens förmågor ansträngda till det yttersta eller finns det flexibilitet och utrymme för att möta större utmaningar och snabb förändring? Skulle personens sätt att beskriva sig själv och tillvaron bekräftas av andra, eller pågår det olika typer av försvar mot att se tillvaron som den är, och så vidare beroende på frågeställning.

Testen fungerar så, att en person presenteras för uppgiften att ge svar på halvstrukturerade stimuli, med den mening och form som hen kan skapa utifrån sig själv. På så vis kommer typiska mönster att uppfatta, tolka, reagera på och hantera situationer till uttryck. Teststimuli är utprövade under lång tid och på stora grupper för att kunna relatera personens svar till andras genom normer. Graden av struktur för att bedöma svaren på ett reliabelt sätt, liksom de teoretiska grunderna för att tolka svaren valitt, har förfinats under de hundra år som testen har använts.

Det ursprungliga namnet projektiva test speglar en tidig föreställning under psykoanalysens framväxt, om att personer projicerar sitt inre på testen. Projektion av inre mer eller mindre outhärdligt material på omgivningen är ett sätt som människor kan hantera inre spänning och räknas som ett psykologiskt försvar, och är därför något som kan uppträda i ett performancebaserat testprotokoll eller inte, beroende på personlighet. Typiskt för ett svar som bygger på projektion, är hög subjektivitet och en ansträngd logik, långt ifrån de flestas uppfattning, som antyder hur den inre världen pressas på den yttre utan att det finns så mycket grund.

Namnet projektiva test får allt mer ge vika för benämningen performancebaserade personlighetstest som alltså betonar det faktum att personligheten kommer till uttryck i beteendet som svar på uppgiften, snarare än att en person skattar sitt beteende och sin personlighet.

Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning är en förening för alla med intresse för psykodiagnostik och personlighetsbedömning med performancebaserade testmetoder. Dit räknas till exempel Rorschachtestet, Warteggs teckningstest, Adult Attachment Projective Picture System (AAP), Object Relations Technique (ORT), Defense Mechanism Test (DMT) och Thematic Apperception Test (TAT).

Utbildningar i R-PAS (Rorschach – Performance Assessment System) och CWS (Crisi Wartegg System) är specialistackrediterade grundkurser, liksom TA (Therapeutic Assessment) utvecklad av den amerikanske psykologen Stephen E Finn, där utredning och psykoterapi förenas i en process som kan kallas utredning som djuplodande korttidsterapi. TA ställer krav på kunskap om olika typer av test och utredningsinstrument, bland andra performancebaserade.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail