Rorschach

Rorschachtestet är det mest kända och beforskade uppgiftsbaserade personlighetsetstet. Respondenten presenteras för 10 tavlor med symmetriska bläckfläckar och uppgiften är att säga vad de skulle kunna se ut som.

Varför ska vi använda Rorschach?

Rorschach kan användas för att klassificera vad människor ser, säger och gör, i ett känslomässigt utmanande men samtidigt standardiserat sammanhang. Uppgiftsbaserade tester har kallats ”implicita” eller mätinstrument för ”mentala processer”, i motsats till ”explicita” eller mätinstrument för ”mental upplevelse” (Greenwald & Banaji, 1995; McClelland, Koestner, & Weinberger, 1989; McGrath, 2008). Som bedömningsverktyg av mentala processer är Rorschach en beteendebaserad, problemlösande aktivitet som framkallar tillskrivningar, kommunikation och interaktion. Det avgörande är att dessa uttryck kan fånga psykologiska dimensioner som kan vara mindre tillgängliga för individens medvetenhet och kontroll. Informationen om individen kan med fördel integreras med data från andra informationskällor (Kubiszyn et al., 2000; Meyer, Huprich, et al., 2016. Meyer & Kurtz, 2006) och möjliggöra en mer djupgående förståelse av olika aspekter av personligheten.

System för administration och utvärdering

Länge var den dominerande metoden för administration och utvärdering av Rorschach Comprehensive System (CS). CS utvecklades på 1960-talet av Dr. John E. Exner, i avsikt att vara ett mer rigoröst analyssystem än de tidigare gängse och att kombinera flera tidigare separata utvärderingssystem. CS omfattade en standardiserad administrering, objektiv, tillförlitlig kodning samt en representativ normativ databas. (Weiner, 2003). Riktlinjerna för tolkning var handfasta och byggde på en sekventiell sökstrategi genom kluster av utvärderingsvariabler.

En mer omfattande uppdatering av CS inleddes av Exners eget forskningsråd, och ledde bland annat fram till en metaanalys av forskningsresultat om validitet hos centrala scoringvariabler (Mihura, 2015), men Exner avled 2006 innan någon uppdatering hade hunnit implementeras. Exners arvingar förbjöd vidare ändringar i CS, och som en följd av detta etablerades efter en lång tid med CS som dominerande system, ett nytt system: Rorschach Performance Assessment System (R-PAS). R-PAS syftar till att vara ett aktuellt, empiriskt baserat, och internationellt scoringsystem som är lättare att använda (http://www.r-pas.org/About.aspx), och vars normerade resultat skall vara mer jämförbara med andra ofta använda personlighetsmätmetoder. Den normativa grunden för R-PAS representerar data som samlats in i USA, Europa, Israel, Argentina och Brasilien.

Referenser

Greenwald, A. G., & Banaji, M. R. (1995). Implicit social cognition: Attitudes, self-esteem, and stereotypes. Psychological Review, 102, 4-27.

Kubiszyn, T. W., Meyer, G. J., Finn, S. E., Eyde, L. D., Kay, G. G., Moreland, K. L., . . . Eisman, E. J. (2000). Empirical support for psychological assessment in clinical health care settings. Professional Psychology: Research and Practice, 31, 119-130.

McClelland, D. C., Koestner, R., & Weinberger, J. (1989). How do self-attributed and implicit motives differ? Psychological Review, 96, 690-702.

McGrath, R. E. (2008). The Rorschach in the context of performance-based personality assessment. Journal of Personality Assessment, 90, 465-475.

Meyer, G. J., & Kurtz, J. E. (2006). Advancing personality assessment terminology : Time to retire “objective” and “projective” as personality test descriptors. Journal of Personality Assessment, 87, 223-225.

Mihura J.L., Meyer G.J., Dumitrascu, N., & Bombel, G. (2013). The validity of individual Rorschach variables: Systematic reviews and meta-analyses of the Comprehensive System. Psychological Bulletin, 139, 548-605.

Weiner, I.B. (2003). Principles of Rorschach interpretation. Mahwah, N.J.: Lawrence Erlbaum.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail