Från projektiv till performancebaserad, till …

Performancebaserade personlighetstester (PPT) är testmetoder som har det gemensamt, att de kräver att resondenten utför en uppgift som är utformad för att framkalla information om personligheten i handling (Viglione, 2010). Det kan vara till exempel att avsluta en mening, berätta en historia, eller beskriva en visuellt stimuli i ord. Uppgiften är som regel ofullständig, motsägelsefull eller dubbeltydig och respondenten måste förlita sig på sig själva i formulerandet av en lösning. Det maximerar effekten av individens egna tolkningar, bearbetningar och personlighet, på hens prestation (performance).

PPT föddes för snart 100 år sedan, inspirerade av de personlighetsteorier som var aktuella runt det förra sekelskiftet. PPT hade till syfte att framkalla omedvetna tankar eller känslor som påverkar perception och meningsskapande. Länge beskrevs dessa tester som ”projektiva” utifrån tanken att omedvetna föreställningar och påverkan skulle leta sig in i svaren. Det speglade teoretiska antaganden bakom tolkningen snarare än testernas performancebaserade natur, och det visade sig svårt att påvisa objektiva samband mellan testresultat och djupare omedveten dynamik, och resultaten var ojämna och svåra att replikera. Inledningsvis hade också de tester som fortfarande används idag, som t ex Rorschach och TAT, vaga normer för administration, scoring och tolkning.

Trots dessa problem så möjliggjorde testmetoderna unika svar som kunde säga något om respondentens unika livserfarenhet. De var inte tvungna att följa ett påtvingat språk för att beskriva sina perspektiv – de kunde använda sitt eget språk. De ombads inte att skatta sig själva – en testledare observerade och registrerade deras svar och gjorde en oberoende utvärdering med hänvisning till externa kriterier eller normer.

Värdet av performancebaserade personlighetstest

Martin och Frackowiak sammanfattar i en artikel från 2016 de främsta vinsterna med PPT, som också går förlorade när testerna används allt mindre bland annat eftersom de betraktas som svårare att lära sig och framför allt mer tidskrävande.

För det första kan PPT ibland vara det enda sättet i en utredning att upptäcka och förstå viktiga psykologiska problem och dysfunktioner, som  till exempel vid dissocierade tillstånd, inklusive trauma och utvecklingstrauma (Finn, 2007). Idag finns fMRI-studier (Bucheim et al, 2009, Asari et al, 2010, Giromini et al, 2017) som visar att PPT kan få tillgång till högersidig aktivitet i hjärnans limbiska system, och information som hjälper bedömare att observera fenomen som är svåra att få indikationer om med andra metoder, och inte går att upptäcka med självskattningsintrument.

Performancebaserade testmetoder är också möjliga att använda terapeutiskt för att ge klienter möjlighet att se sina problem med nya ögon. Denna användning av psykologiska tester har utvecklats av bland andra den amerikanske psykologen Stephen E Finn, som är väl känd och uppskattad av psykologer verksamma inom klinisk bedömning i Sverige. I Psykologtidningen 2015 beskrivs hur Therapeutic Assessment (TA), förenar utredning och psykoterapi i en process som kan kallas utredning som djuplodande korttidsterapi  (Lillieroth, 2015). I forskningsartikeln refereras en rad studier och gynnsamma forskningsresultat för bland annat öppenvårdspatienter, suicidala patienter, patienter i slutenvård, psykotiska patienter, patienter med personlighetssyndrom och suicidala krigsveteraner.

Inte bara i kliniska sammanhang, utan även inom arbetslivet och i organisationsutveckling, inleds utvecklingsinsatser med t ex chefer ofta med en slags terapeutisk bedömning (se DelGiudice, Yanovsky, & Finn, 2014). Även här används performancebaserade och andra testdata för att öppna upp låsningar, öka självkännedom och möjliggöra förändring och personlig utveckling (Church et al., 2016; Moyle & Hackston, 2018).

Vad beträffar mer specifika diagnostiska vinster med PPT inom området psykossjukdomar konstaterar James H. Kleiger, psykiatriker och auktoritet inom psykosområdet: ”Despite criticism about what is wrong or lacking in the Rorschach, advocates of the CS and R-PAS have steadfastly demonstrated the scientific validity of the Rorschach in assessing psychotic phenomena”. (Kleiger, J.H., 2017, s. 280). 2015 medgav de mest framträdande kritikerna av Rorschachmetoden (Wood et al, 2015) “First, we agree there is compelling evidence that 4 categories of cognitive scores-the ”Rorschach cognitive quartet”-are related to cognitive ability/impairment and thought disorder”.

Ordet ”performance” har alltid varit svårt att översätta till svenska i psykologtestsammanhang. Prestationsbaserade personlighetstest låter inte riktigt rätt. Uppgiftsbaserade är ju faktiskt var de är. Eller rätt och slätt psykologiska test?

Referenser

Asari, T., Konishi, S., Jimura, K., Chikazoe, J., Nakamura, N., & Miyashita, Y. (2010). Amygdalar modulation of frontotemporal connectivity during the inkblot test. Psychiatry Research: Neuroimaging, 182, 103-110.

Buchheim, A., George, C., Kachele, H., & Walter, H. (2006). Measuring Adult Attachment Representation in an fMRI Environment: Concepts and Assessment. Psychopathology, 39,136-43.

Church, A.H., Fleck, C.R., Foster, G.C., Levine, R.C., Lopez, F.J., & Rotolo, C.T. (2016). Does purpose matter? The stability of personality assessments in organization development and talent management applications over time. Journal of Applied Behavioral Science, 52, 450–481.

DelGiudice, M.J., Yanovsky, B., & Finn, S.E. (2014). Personality assessment and feedback practices among executive coaches: In search of a paradigm. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 66, 155–172.

Finn, S. E. (2007). In our clients’ shoes: Theory and techniques of Therapeutic Assessment. Mawah, NJ: Earlbaum

Giromini, L., Viglione, D. J., Zennaroa, A., & Cauda, F. (2017). Neural activity during production of Rorschach responses: An fMRI study. Psychiatry Research: Neuroimaging, 262, 25–31.

Kleiger, J.H. (2017). Rorschach assessment of psychotic phenomena: Clinical, conceptual, and empirical developments. New York, NY, US: Routledge/Taylor & Francis.

Lillieroth, L. (2015). Therapeutic Assessment – utredning som intensiv korttidsterapi. Psykologtidningen 2015(2), 26-29

Martin, H, & Frackowiak, M. (2017). The value of projective/performance-based techniques in therapeutic assessment. M SIS Journal of Projective Psychology & Mental Health, 24, 91-95.

Meyer, G.J., Viglione, D.J., Mihura, J.L., Erard, R.E., & Erdberg, P.  (2011). Rorschach Performance Assessment System: Administration, Coding, Interpretation, and Technical Manual. Toledo, OH: Rorschach Performance Assessment System.

Moyle, P., & Hackston, J., (2018). Personality Assessment for Employee Development: Ivory Tower or Real World? Journal of Personality Assessment, 100, 507-517.

Viglione, D.J. (2010) Performance‐Based Personality Measures, In Corsini Encyclopedia of Psychology. Vol. 3, 1192-1194

Wood, J.M., Garb, H.N., Nezworski, M.T., Lilienfeld, S.O. & Duke M.C. (2013). A second look at the validity of widely used Rorschach indices: comment on Mihura, Meyer, Dumitrascu, and Bombel. Psychological Bulletin, 141, 236-249.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail