FAQ

VAD:

Psykologisk personlighetsbedömning eller Personality Assessment på engelska är ett psykologiskt hantverk som går ut på att beskriva just den här individen med resurser, hinder och svårigheter, högsta och lägsta nivå av fungerande, typisk stil kognitivt inklusive begåvning och realitetsuppfattning, social förmåga och anknytningsmönster, identitetsuppfattning och självkänsla, mm. Det står inte i motsatsställning till t ex en diagnos men är ett fördjupande av förståelsen av hur t ex ett tillstånd kommer till uttryck hos just den här individen, vilken person det är som har det här tillståndet.

Flera olika datainsamlingsmetoder ingår för att bl a undvika testbias och undersöka frågeställningen från olika håll. Karaktäristiskt är att testresultaten inte är slutbedömningen, utan en analys av samtliga testresultat mot bakgrund av den kontext som just den här individen utgör ingår för en individualiserad personlighetsbedömning.

 

VARFÖR:

Vi har olika typer av personlighetstester och diagnostiska tester för att försöka besvara frågor om människor, vart och ett med sina möjligheter och begränsningar.

VARJE psykologiskt test har begränsningar vad gäller t ex själva datainsamlingen och därmed validiteten.  Med hjälp av ett visst test kan vi ofta konstatera närvaron eller frånvaron av en viss företeelse, t ex depression eller impulsivitet, men vi kommer inte så långt i hur det ser ut hos just den här personen.  Vi kan komma längre i vår förståelse av en individ genom att kombinera olika typer av tester som har olika styrkor och brister och sedan analysera samtliga resultat till en helhet.

Variationen, inte bara mellan individer utan, inom en individ röner alltmer uppmärksamhet och det är just den frågan som en personlighetsbedömning adresserar.

 

NÄR:

En fördjupad psykologisk personlighetsbedömning är kompetens-, tids- och kostandskrävande och det innebär minst två saker:

  • En fördjupad bedömning kan behövas i många olika situationer men gemensamt är att det krävs en mer ingående och dynamisk och förståelse av just den här individen för att göra en rekommendation eller besvara en fråga.
  • Det går inte att besvara de frågor som ställs med enklare metoder

 

HUR:

  • Först genom att välja tester som tillsammans kan besvara frågeställningen och även differentiera från näraliggande tillstånd.

Tester väljs med kunskap om vilka möjligheter och begränsningar respektive test har och vad det kan ge för typ av information.

Varje test skall självklart stå på en solid psykometrisk grund för det som testet är avsett för och varje tests utveckling och förbättring bidrar till en förbättring av helhetsbedömningen.

Det finns också för varje utrednings ändamål bas-tester som väger väldigt tungt, och mer specifika tester som kan kasta ljus över kvarstående frågetecken när grunden i bedömningen redan är lagd.

Tester väljs med tanke på inkrementell validitet (att testet tillför något utöver de andra testerna i batteriet). Det finns två typer av inkrementell validitet:

– Testet fokuserar på en annan frågeställning än övriga tester i testbatteriet

– Testet belyser samma frågeställning men från ett annat håll och ger möjlighet till triangulering av testresultat vilket bidrar till säkerheten och nyansering i bedömningen.

En klassificering av tester har föreslagits (Greg Meyer et al), först i kategorierna skattningstester och performancetester (eller kanske vi skulle kalla dem uppgiftstester eller problemlösningstester på svenska för att vara tydligare?).
Sedan delas skattningstesterna in i skattning av sig själv (t ex MMPI eller NEO) eller av en annan (t ex ADOS eller 360 graders tester), och performancetesterna delas in i maximal performance (t ex WAIS eller BKT) och typisk performance (performancebaserade personlighetstester som CWS och R-PAS).

Meyer et al’s förslag på klassificering av testmetoder
  • Testa och utvärdera respektive test strikt utifrån principerna för varje test
  • Analysera resultaten ifrån varje test till en större helhet mot bakgrund av vad varje test kan ge, och hur de kan belysa varandra.

Konvergens och divergens analyseras både utifrån testets inneboende egenskaper och utifrån beprövade teorier om personlighet, och vad vi vet om psykiatriska och neuropsykiatriska tillstånd.

Exempel urvalsbedömning:
En person får högt på samvetsgrannhet och extroversion och lågt på neuroticism i NEO men warteggtestet visar hög subjektivitet och låg frustrationstolerans. Det gör att resultaten ifrån NEO kommer i ett annat läge eftersom personen möjligen svarar mer utifrån en subjektiv uppfattning om hur hen är, eller med fokus på önskvärd framtoning istället för på introspektion. Det kan röra sig om t ex narcissistiska och aktivitetsförsvar mot i grunden låg självkänsla och depression, något som vi vet är ganska vanligt förekommande.

Exempel klinisk bedömning:
En person presterar mycket lågt på begåvningstest men visar sig samtidigt uppfylla kriterierna för en klinisk depression. Det är ett känt faktum att depression kan påverka förmågan att prestera på performancebaserade tester av maximal intellektuell förmåga, varför testresultaten måste tolkas med försiktighet.

Analysen av samtliga resultat sammanfattas i en rapport (oftast) som alltså inte innehåller de enskilda testresultaten utan en syntes. Denna delas med både personen själv och beställare (om annan).

 

DISKUSSION:

Den kritik som ibland framförs är att sammanvägningen av testresultat lämnar utrymme för individuell rolkning som inte är lika standardiserad som testerna i sig.

Hur skyddar vi processen ifrån godtycke? Genom utbildning och professionalism.

Psykologer går en femårig utbildning som förser oss med grunderna för det vi behöver, inklusive ett professionellt tänkande:

  • Testteori och testmetod, inklusive praktisk övning
  • Intervjumetodik, anamnesupptagning mm
  • Grundläggande teorier om personlighet
  • Normalpsykologi  inklusive utvecklingspsykologi
  • Psykopatologi med kunskap om personlighetssyndrom, neuropsykologiska och psykiatriska tillstånd
  • Juridik och etik

Flera andra delar av utbildningen kommer också till nytta. Sammantaget krävs den bredd som psykologutbildningen ger som grund. Sedan är personlighetsbedömning och -diagnosikt ett hantverk som kräver tålamod och mycket träning, god såväl empatisk som analytisk förmåga, och förkovring i de testmetoder som används. Som varje specialitet.

Det är ett område inom psykologin som behöver utvecklas, inte avvecklas. Precis som testmetoder hela tiden utvecklas behöver själva metoderna för sammanvägning av testresultat och förståelse av den större helheten som en individ kan utgöra utvecklas och kvalitetssäkras. Vi behöver kvalitetssäkra uttolkaren och ställa krav på adekvat kompetens, precis som vi gör i alla andra kunskapstäta yrken.

 

LÄSTIPS:

“This book is organized within an integrative, cross-theoretical framework that provides practical support for effectively carrying out multimethod assessment.” – Gary Brown, PhD, Psychological Department, Royal University of London, UK
“An invaluable guide for all clinicians and researchers who seek to understand people in their full complexity.” –Gregory J. Meyer, PhD, Department of Psychology, University of Toledo, US

 

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail