FAQ

VAD:

Psykologisk personlighetsbedömning eller Personality Assessment på engelska är en psykologkompetens som går ut på att beskriva just den här individen med resurser och utmaningar, typisk stil inklusive begåvning och realitetsuppfattning, social förmåga och anknytningsmönster, identitetsuppfattning och självkänsla, mm. Det står inte i motsatsställning till t ex en diagnos men är ett fördjupande av förståelsen av hur t ex ett tillstånd kommer till uttryck hos just den här individen, och vem personen är som har det här tillståndet.

Flera olika datainsamlingsmetoder ingår för att bl a undvika testbias och undersöka frågeställningar från olika håll. Karaktäristiskt är att testresultaten inte är slutbedömningen, utan en analys av samtliga testresultat mot bakgrund av den kontext som just den här individen utgör, ingår för en individualiserad personlighetsbedömning.

 

VARFÖR:

Vi har olika typer av personlighetstester och diagnostiska tester för att försöka besvara frågor om människor, vart och ett med sina möjligheter och begränsningar. En uppsjö av empirisk forskning visar att personlighetsbedömnignar med flera  olika typer av psykologiska mätmetoder, eller ”flermetods-bedömningar”, ger viktig information i kliniska miljöer och forskning som inte kan uppnås med en enda metod.

VARJE psykologiskt test har begränsningar vad gäller t ex själva datainsamlingen och därmed validiteten.  Med hjälp av ett visst test kan vi ofta konstatera närvaron eller frånvaron av en viss företeelse som den kommer till uttryck i just det testet, t ex depression eller impulsivitet, men vi kommer kanske inte så långt i hur depressionen eller impulsiviteten kommer till uttryck hos just den här personen.

Vi kan komma längre i vår förståelse av en person genom att kombinera olika typer av tester som har olika möjligheter och brister och sedan analysera samtliga resultat till en helhet.

”True Score” teorin är allt mer ifrågasatt och variationen inte bara mellan individer utan inom en individ röner alltmer uppmärksamhet. Människor är helt enkelt inte aggressiva, utagerande eller inåtvända hela tiden utan det varierar med situation och kontext. Det är just den dynamiken som en personlighetsbedömning försöker förstå.

 

NÄR:

En fördjupad psykologisk personlighetsbedömning är kompetens-, tids- och kostandskrävande och det innebär minst två saker:

  • En fördjupad bedömning kan behövas i många olika situationer men gemensamt är att det krävs en mer ingående och dynamisk och förståelse av just den här individen för att göra en rekommendation eller besvara en fråga.
  • Det går inte att besvara de frågor som ställs med enklare metoder

 

HUR:

  • Först genom att välja tester som tillsammans kan besvara frågeställningen och även differentiera från näraliggande tillstånd.

Tester väljs med kunskap om vilka möjligheter och begränsningar respektive test har och vad det kan ge för typ av information.

Varje test skall självklart stå på en solid psykometrisk grund för det som testet är avsett för och varje tests utveckling och förbättring bidrar till en förbättring av helhetsbedömningen.

Det finns också för varje utrednings ändamål bas-tester som väger väldigt tungt, och mer specifika tester som kan kasta ljus över kvarstående frågetecken när grunden i bedömningen redan är lagd.

Tester väljs med tanke på inkrementell validitet (att testet tillför något utöver de andra testerna i batteriet). Det finns två typer av inkrementell validitet:

– Testet fokuserar på en annan fråga än övriga tester i testbatteriet

– Testet belyser samma fråga men från ett annat håll och ger möjlighet till triangulering av testresultat vilket bidrar till säkerheten och nyansering i bedömningen.

En klassificering av tester har föreslagits (Greg Meyer et al), först i kategorierna skattningar och tester. Sedan delas skattningarna in i skattning av sig själv (t ex MMPI eller NEO) eller av en annan (t ex ADOS eller 360 graders tester), och testerna delas in i maximal förmåga (t ex WAIS eller BKT) och typisk förmåga (t ex Wartegg och Rorschach).

Meyer et al’s förslag på klassificering av testmetoder
  • Testa och utvärdera respektive test strikt utifrån principerna för varje test
  • Analysera resultaten ifrån varje test till en större helhet mot bakgrund av vad varje test kan ge, och hur de kan belysa varandra och kontextuella faktorer som gäller för just den här personen.

Konvergens och divergens analyseras både utifrån testets inneboende egenskaper och utifrån beprövade teorier om personlighet, och vad vi vet om psykiatriska och neuropsykiatriska tillstånd.

Exempel klinisk bedömning:
En person presterar mycket lågt på begåvningstest men visar sig samtidigt uppfylla kriterierna för en klinisk depression. Det är ett känt faktum att depression kan påverka förmågan att prestera på performancebaserade tester av maximal intellektuell förmåga, varför testresultaten måste tolkas med försiktighet.

Exempel urvalsbedömning:
En person får högt på samvetsgrannhet och extroversion och lågt på neuroticism i NEO men warteggtestet visar hög subjektivitet och låg frustrationstolerans. Det gör att resultaten ifrån NEO kommer i ett annat läge eftersom personen möjligen svarar mer utifrån en subjektiv uppfattning om hur hen är, eller med fokus på önskvärd framtoning istället för på introspektion. Det kan röra sig om t ex narcissistiska och aktivitetsförsvar mot i grunden låg självkänsla och depression, något som vi vet är ganska vanligt förekommande.

Analysen av samtliga resultat sammanfattas i en rapport (oftast) som alltså inte innehåller de enskilda testresultaten utan en syntes. Denna delas med både personen själv och beställare (om annan).

 

HUR SKYDDAR VI PROCESSEN FRÅN GODTYCKE?

Lämnar inte sammanvägningen av testresultat utrymme för individuell tolkning som inte är lika standardiserad som testerna i sig?

Personlighetsbedömning är en kompetens så genom utbildning och professionalism. Det är en kompetens som traditionellt ingår i psykologyrket.

Psykologer går en femårig utbildning som förser oss med grunderna för det vi behöver, inklusive ett professionellt tänkande:

  • Testteori och testmetod, inklusive praktisk övning
  • Intervjumetodik, anamnesupptagning mm
  • Grundläggande teorier om personlighet
  • Normalpsykologi  inklusive utvecklingspsykologi
  • Psykopatologi med kunskap om personlighetssyndrom, neuropsykologiska och psykiatriska tillstånd
  • Juridik och etik

Flera andra delar av utbildningen kommer också till nytta. Sammantaget krävs den bredd som psykologutbildningen ger som grund. Sedan är personlighetsbedömning och -diagnosikt ett kompetens som kräver tålamod och mycket träning, god såväl empatisk som analytisk förmåga, och förkovring i de testmetoder som används. Som varje specialitet.

Det är ett område inom psykologin som behöver utvecklas, inte avvecklas. Precis som testmetoder hela tiden utvecklas behöver själva metoderna för sammanvägning av testresultat och förståelse av den större helheten som en individ kan utgöra utvecklas och kvalitetssäkras. Vi behöver kvalitetssäkra uttolkaren och ställa krav på adekvat kompetens, precis som vi gör i alla andra kunskapstäta yrken.

Lästips:

Böcker

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail