Ny förening för forskning om personlighetspsykologi

Hösten 2021 var vi några personer med särskilt intresse för personlighetspsykologi och personlighetsforskning som startade den Svenska Föreningen för Personlighetsforskning. Flera av oss har sin bakgrund i akademin, men flera är också kliniskt verksamma. Vi har alla ett intresse i personlighetsinstrument och är angelägna om att vetenskapligt baserade aspekter av personlighet ingår i utredningar, bedömningar och ställningstaganden som rör relevanta områden av vård, rehabilitering och samhällsliv. Föreningen startade i mindre skala under hösten 2021, där fokus för verksamheten huvudsakligen legat på arbete kring den svenska anpassningen av MMPI-3. Men vi räknar med att successivt sprida information om vår existens för att engagera personer med intresse för personlighetspsykologi och personlighetsforskning.

Föreningens övergripande ändamål är att främja och stimulera personlighetsforskning i Sverige. Detta innefattar följande aktiviteter: bidra till utvecklingen av personlighetsinstrument, verka för översättning och introduktion av internationellt vedertagna personlighetsinstrument, verka för utvecklingen av svenska normmaterial avseende personlighetstester, främja svenska personlighetsforskares medverkan i internationella sammankomster, verka för att evidensbaserade personlighetsinstrument används inom vård, ungdomsvård, kriminalvård och andra relevanta områden, verka för utbildning avseende användning av olika personlighetsinstrument, samt understödja tillväxten av forskarutbildade personer inom detta kunskapsområde.

Även om det övergripande syftet är att stimulera och främja personlighetsforskning, och därmed har ett fokus på personer med akademisk utbildning, så är föreningen öppen för alla med intresse för personlighetspsykologi och personlighetsforskning.

Intresserade personer kan kontakta Thomas Nilsson på följande e-post: thomas.nilsson@gu.se

Thomas Nilsson
Ordförande för SFPF

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

SPA-kongressen 2022 i Chicago

Efter år av väntan var det äntligen dags att arrangera en kongress med fysisk närvaro för SPA (Society for Personality Assessment). För den som inte är bekant med organisationen är det en amerikansk organisation bildad 1937 i syfte att samla forskning och utveckling inom området personlighetsbedömning. Kongressen som hålls årligen flyttar mellan olika värdstäder i USA och var i år förlagd till Chicago.

Från Nordiska länderna deltog undertecknad och Thomas Rosén från Sverige och Cato Grønnerød och Ellen Hartmann från Norge. Cato hade med tre olika posters med forskning med PAI och själskattningsinstrument för bland annat ”mörka aspekter” av narcissism (jmf ”dark core”) genomförd av masterstudenter från Oslo universitet och jag hade med en poster om komplexitetsindex i jämförelse mellan Zulliger- och Rorschachtavlorna.

Den nytillträdda ordföranden Joni Mihura håller sitt anförande som tydligt fokuserar området multi-metod-bedömning. Hon utvecklar detta kring de framväxande perspektiven kring olika datakällors typ av information och olika värde för att svara på frågor om olika psykologiska processer som kan vara av intresse i en utredning. Som åhörare kan jag tycka att det är ett mycket sakligt och välkommet perspektiv som verkligen växer fram ur en mognande disciplin med en mycket substantiell forskningsbakgrund. Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka att själva ordet ”personlighet” börjar hänga lite löst. I ett multi-metodsperspektiv bedömer vi ju saker på olika nivå och ett ord som personlighet kanske inte längre är nödvändigt, för det är svårt att fullt ut kunna ställa mot något annat, som då i gengäld skulle vara helt friställt från personlighet.

Dagarna som följer innehåller en rad olika programpunkter som redovisar forskning och praxis med koppling till området. Temat om multi-metodfrågor är forstsatt väl representerat. Ännu mer väl täckt är olika slags psykometriska ansatser baserade på mer omfattande frågeformulär, som PAI (Personaligy Assessment Inventory) och MMPI-RE och MMPI-3 (Minnesota Multi-Phasic Personality Inventory – Revised Edition resp 3). Den nya alternativa modellen för personlighetssyndrom (AMPD) och olika aspekter av så kallat mörka personlighetsdrag (dark core, dark triad o.s.v.) var områden med många bidrag, likväl som olika aspekter av Rorschach-forskning. Den allt överskuggande delen av Rorschachstudier rörde sig om studier med eller om R-PAS. Enligt en av presentationerna är kunskaper och färdigheter i Rorschach ett krav i hela 43% av alla USA:s doktandprogram i psykologi. Det är en nog en högre siffra än de flesta av oss hade gissat!

Själv besöker jag bland annat ett föredrag om psykos och multi-metod-testning. Även om Rorschach redan är mycket starkt på området fortsätter utvecklingen. Bland annat genom den ganska långt framskridna TPAS, som presenterades av Joni Mihura, som är en form av förenklad administrering av Rorschach med ett begränsat urval av bilder och riktat fokus mot psykosrelevanta kodningsområden. Det ska kunna genomföras med betydligt mindre omfattande Rorschachskolning och ta mindre tid i anspråk vid testning med patienten. Mark Blais beskrev också sin sammansatta testmetod vid psykosfrågeställning som tar fasta på tre olika testområden: självrapporterade symtom genom PAI, kognitiv flexibilitet genom trail-making test och color-word intereference samt övriga jag-funktioner genom SCORS-skattning utifrån TAT (Thematic Apperception Test).

En ytterligare sammansatt presentation rörde sig om konceptualisering, metoder och fall som kretsade kring hopp i kollaborativ eller terapeutisk bedömning (Collaborative/Therapeutic Assessment, förk CTA). Hur testresultaten kan användas för att förstå ramen och förutsättningarna kring klientens hopplöshet och ibland också ge narrativt innehåll illustrerades av bidragsgivarna. Tester som förekom var bland annat olika neuropsykologiska test kring snabbhet och Crisi Wartegg teckningstest (CWS).

Under programpunkten ”Annual Update on Experimental Neurophysiological Rorschach Research” gavs verkligen prov på ett nytt och växande forskningsfält som knyter samman mätning av olika slags biologiska markörer med Rorschachtestning och som begagnar sig av datorisering som stöd vid testning. Bland annat beskrevs studier av den underliggande svarsprocessen kring shadig-svar utifrån både ögonrörelsestudier och med hjälp av kortisolmarkörer i samband med stressfyllda händelser (och med Rorschach gjort på förhand förstås). Som exempel kan nämnas att man kunde finna ett samband både i Barry Dauphins studier av ögonrörelseaktivitet och i Luciano Girominis studie kring kortisol-respons med förekomsten av diffus shattering i Rorschach (”Y-svar”). R-PAS-gruppen redovisade också beta-versionen av den fjärradministrerings-app man utvecklat för att kunna göra Rorschach över nätet. Ett mycket omfattande arbete med många viktiga ställningstaganden som behöver göras för att det ska kunna motsvara testning på sedvanligt sätt.

Den sista samlade forskningsgenomgången som jag besökte berörde utbildning, träning och användning av Rorschachmetodik. Bland annat hade man undersökt olika aspekter av terapeutiska tekniker i Rorschachanvändning hos praktiker inom olika verksamhetsområden. I mycket kort sammanfattning kan man säga att det finns en hög grad av uppskattning för behovet av att införliva terapeutiska inslag i testningen, men att verskamhetens art i hög utsträckning inverkar. Av förklarliga skäl är terapeutiska inslag mindre vanliga i riskbedömning i ett forensiskt sammanhang än i privat terapipraktik. En annan studie har undersökt effekten av fel som görs under administrationen hos nybörjare i Rorschach och mer erfarna användare. Den största effekten av fel är i utfrågningsfasen och får till effekt att determinanterna blir färre och därmed påverkar F% och komplexitetsindex.

Sammanfattningsvis en mindre grupp närvarande än vad som säkerligen brukar vara fallet men en stor glädje att få träffas igen och presentera sitt arbete och knyta kontakter och – för många – att träffa bekanta inom sitt fält efter flera år av att inte träffats. Nästa år kommer SPA-kongressen att hållas i Austin, Texas. Kanske med en större nordisk närvaro? Vi får se!

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Välkommen till årsmöte torsdagen den 31 mars (obs ändrad tid)

Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning hälsar alla medlemmar välkomna till årsmöte

Tid: torsdag den 31 mars 2022, kl. 18.00.

Plats: ZOOM

 

 

DAGORDNING

  • 1. Mötets öppnande
  • 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
  • 3. Val av justeringsmän
  • 4. Frågan angående mötets behöriga utlysande
  • 5. Föreningens verksamhetsberättelse för det gångna året
  • 6. ISR och sommarens kongress i Geneve
  • 7. Revisorsberättelsen
  • 8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen
  • 9. Val av ordförande, minst tre ordinarie styrelseledamöter och minst en suppleant
  • 10. Val av revisorer och revisorssuppleant
  • 11. Val av valberedning
  • 12. Fastställande av årsavgiften
  • 13. Övriga frågor

 

Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast en vecka för mötet.

Anmälan sker via e-mail till Malin Holm: malin.holm@sahra.se.

 

Varmt välkommen!

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Vad är typiska Nordiska Rorschach-svar?

Inför hundraårsfirandet av Rorschachtestet jobbar en braziliansk filmkonstnär med att visa vilka typiska svar som uppstår vid testning i världens olika länder. Vilka typiska nordiska eller svenska svar tycker du dig se återkommer när du använder Rorschach? Skriv innehållet, tavlan och lokalisationen i kommentarsfältet så kan jag sammanställa tillsammans med den norska och finska föreningen och skicka våra typiska nordiska svar. Tips på sådant som dykt upp i diskussioner hittills är typiska djur, sagofigurer och väsen, berömda personer eller byggnader.

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Att slippa känna sig död – depression hos unga lagöverträdare (Zoom 14 april 16-18)

I somras fick vi (Malin Holm och Cilla Kallenberg) frågan om att hålla ett seminarium på Rorschach Summer Seminars på ämnet depression och unga män i forensisk kontext. Det är ett komplext område där depression inte tar sig de vanliga uttrycken men i stället kan tänkas vara maskerade av aggressiva beteenden. Men hur och varför?

Vi bestämde oss för att djupdyka i mansnormer och toxisk maskulinitet, hur det kommer sig att kvinnor dubbelt så ofta diagnostiseras med depression och PTSD medan män tar livet av sig tre gånger så ofta, och hur en inre brist på begrepp omkring depressivitet och beroende i dessa mäns konstruerande av sin verklighet kan fångas upp av hur de konstruerar sina svar i performancebaserade testmetoder som Rorschach och Wartegg och ge fördjupad förståelse genom en multimetodbedömning.

Den 14 april 16-18 ger vi seminariet på Zoom, gratis för medlemmar i Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning, som ett av fyra seminarier för att uppmärksamma att Rorschachmetoden fyller 100 år. Icke-medlemmar betalar 200kr eller 500kr för medlemskap i föreningen. Anmälan: seminarium@personlighetsbedomning.se

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Välkommen till årsmöte torsdagen den 11 mars

Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning hälsar alla medlemmar välkomna till årsmöte

Tid: torsdagen den 11 mars 2021, kl. 18.00.

Plats: ZOOM

 

 

DAGORDNING

  • 1. Mötets öppnande
  • 2. Val av ordförande och sekreterare för mötet
  • 3. Val av justeringsmän
  • 4. Frågan angående mötets behöriga utlysande
  • 5. Föreningens verksamhetsberättelse för det gångna året
  • 6. ISR
  • 7. Revisorsberättelsen
  • 8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen
  • 9. Val av minst en ordinarie styrelsemedlem och gärna ett par suppleanter
  • 10. Val av revisorer och revisorssuppleant
  • 11. Val av valberedning
  • 12. Fastställande av årsavgiften
  • 13. Övriga frågor

 

Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast en vecka för mötet.

Anmälan sker via e-mail till Malin Holm: malin.holm@sahra.se.

 

Varmt välkommen!

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Är det dags att uppdatera dina kunskaper om Rorschach?

Det har hänt något den senaste tiden bland psykologer. En tydlig önskan syns om att enas som kår runt insikten att vi tillsammans omfattar olika kompetenser och metoder för olika behov, istället för att polarisera mellan olika ”one method fits all”. Ett klokt, nyanserat och framåtriktat samtal har till exempel följt debatten i olika medier om ”Freuds sista suck”, på den tidigare så hetsigt polariserande FB-sidan för psykologer. Hårda polariseringar är vår tids gift och det är en lättnad om vi som grupp börjar kunna operera på en högre utvecklingsnivå; enligt den amerikanske utvecklings- och organisationspsykologin Robert Kegans sätt att se på det, kunna kliva ur vårt eget tänkande och sätta det i perspektiv. Kegan beskriver hur utvecklingen sker i en förutsägbar ordning. Rörelsen går från att vara sina impulser, därefter sina behov, därefter sin grupptillhörighet och därefter sin ideologi till att ha sina värderingar och åsikter och kunna ifrågasätta dem. Något vi verkligen behöver för att klara vår tids stora utmaningar.

Det verkar som vi nu håller på och mognar inom vårt unga forsknings- och kliniska fält, från steget fanatiskt hävdad grupptillhörighet och ideologi, till en ökad förståelse och accepterande av vårt fälts komplexitet och att se att det ryms många kompetenser inom området psykologi, och att vi kan respektera dem vi inte arbetar med och vara stolta över att fältet är rikt.

Rorschachmetoden är en avancerad psykologisk metod och en del av vårt fält, och erbjuds till exempel sedan flera år inom specialistutbildningen för psykologer. Metoden syftar till att få ett grepp om individens unika meningsskapande, allt ifrån kvaliteten på hur personen uppfattar information från omgivningen – svepande och summariskt eller noggrant och metodiskt – till nivån av komplexitet i personens respons, som ett uttryck för förmåga till bearbetning och syntes och hur denna påverkas av olika kvaliteter i tavlan. Vad är lätt och vad är svårt? Är det att bibehålla formella kvaliteter och därmed kontroll över tänkande och affekter? Kan en person uppfatta och tolka saker som de flesta andra, eller färgas uppfattningen av subjektiva processer som leder till att personer uppfattar något väldigt eget? Vilka anknytningsmönster aktiveras? Vilka emotioner konstrueras i relation till de affekter som väcks? Är de övervägande positiva och hoppfulla eller depressiva och destruktiva? Blir personen överväldigad av stimulerandet av traumatiska erfarenheter, eller blir tänkandet uppluckrat utan stödet av tydliga yttre strukturer?

Från att ha varit en fantastiskt populär metod under 1900-talet och i alla möjliga sammanhang, blev Rorschachmetoden under det sista decenniet hårt kritiserad främst i boken ”What’s wrong with the Rorschach?”. Den forskargrupp som drivit uppdateringen av Rorschachforskningen, den samlade evidensgrunden för metoden från slutet av 1960-talet med John Exners ”the Comprehensive System”, kom 2013 med en extremt väl granskad metaanalys av samtliga Rorschachskalor i den främsta tidskriften för psykologiska metaanalyser, Psychological Bulletin (1). Den forskning som presenterades av Joni Mihura et al, ledde också till att författarna till ”WWWTR” gav med sig och lyfte den ”bannlysning” de satt på användande av metoden. De exklusiva kraven på just Rorschachmetoden att gång på gång visa sin reliabilitet, validitet och utilitet har också resulterat i att testet idag faktiskt har fler delskalor med publicerade och stödjande meta-analyser av konstruktvaliditet än något annat psykologiskt test i världen (2).

För en tid sedan hamnade jag i en dispyt om Rorschachtestet på LinkedIn. En person som läst i alla fall grundnivån i psykologi, hade helt utan respekt för metoden postat den första tavlan i ett inlägg och uppmanat sina följare att svara på vad de tycker den ser ut som. Hen tog till slut bort inlägget då jag hävdade testsekretess och det allmänt oetiska i att bjuda in följare att de facto börja göra testet helt öppet och online. Hen menade dock att vi aldrig skulle bli överens om validiteten och att anledningen till att vi just i Sverige är fortsatt skeptiska till Rorschach, till och med jämfört med våra nordiska grannar, är att ”vi är bättre i Sverige på att läsa forskning”. Det skulle ju vara verkligen bra om vi visade oss vara det, och om alla som anser sig veta något om psykologi, uppdaterade sina kunskaper om metoden. Ni som vill bekanta er med, eller bara känna er lite stolta över att vi har en så grym metod med nu 100 år av forskning och utveckling på nacken, and counting, kan hålla extra utkik efter tillfällen det kommande året då Rorschachmetoden alltså fyller 100 år.

(1) Mihura, J. L., Meyer, G. J., Dumitrascu, N., & Bombel, G. (2013). The validity of individual Rorschach variables: Systematic reviews and meta-analyses of the comprehensive system. Psychological Bulletin, 139(3), 548–605. https://doi.org/10.1037/a0029406

(2) Joni L. Mihura, George Bombel, Nicolae Dumitrascu, Manali Roy & Emily A. Meadows (2019) Why We Need a Formal Systematic Approach to Validating Psychological Tests: The Case of the Rorschach Comprehensive System, Journal of Personality Assessment, 101:4, 374-392, DOI: 10.1080/00223891.2018.1458315

 

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail

Best Practice Guidelines

Society for Personality Assessment (SPA) riktlinjer för psykologisk personlighetsbedömning – Kanske något för oss?

Cilla Kallenberg

I oktober kom SPAs ”Personality assessment practice guidelines task force” med sitt förslag om riktlinjer för personlighetsbedömning. (Obs! Inte fastställt ännu, ett utkast som det har varit möjligt för medlemmar i SPA att kommentera.)  I dokumentet som omfattar 29 sidor inkl referenser, görs en noggrann genomgång av vad som krävs för ”best practises” gällande personlighetsbedömningar, baserat på etiska ställningstaganden och aktuell forskning/evidens. De tar upp sådant som utbildning och träning, utredningsmetodik, metodval, likabehandling och mångfald, etisk praktik och utlåtandeskrivning. Kanske borde vi försöka oss på något liknande i Sverige?

I SPA (www.personality.org) som är en internationell förening med 1500 medlemmar, samlas kliniker och forskare. Föreningens syfte är metodutveckling, forskning och tillämpning inom personlighetspsykologi och diagnostik. Att skapa riktlinjer för personlighetsbedömning (personality assessment) ligger i linje med andra liknande riktlinjer som utvecklats i USA exempelvis för neuropsykologiska utredningar (Board of Directors, 2007) och forensiska utredningar (APA, 2013).

Allt som rör personlighetsutredningen tas upp i riktlinjerna: En personlighetsbedömning/ utredning görs genom att samla in data med hjälp av olika metoder som intervjuer, självskattningar, performancebaserade tester. Stabila personlighetsdrag (traits) och personlighetstillstånd (states) ”mäts” och affektivt, kognitivt och beteendemässigt fungerande undersöks, men även självbild och interpersonellt fungerande. Det betonas i riktlinjerna att det är skillnad på personlighetstestning och personlighetsutredning (assessment) eftersom det förra talar om testresultat medan det senare handlar om en process av datainsamling och integrering av data till en sammansatt och sammanhållen bild där individen beskrivs, slutsatser dras och rekommendationer lämnas. (Krishnamurthy & Meyer, 2016; Meyer et al. 2001). De betonar särskilt att den definition på en personlighetsbedömning som de utgår ifrån inte alls är samma sak som screening av symtom med hjälp av checklistor.

Personlighetsbedömning används i en mängd olika sammanhang, alltså inte enbart för att undersöka psykiatrisk problematik/diagnostik. Avsnittet som rör ”Utbildning och kompetens” är särskilt intressant eftersom de där betonar både kunskap om psykometri, om aktuella teorier och forskning men också att det handlar om livslångt lärande, att kompetens måste underhållas. Även kunskap om kulturella skillnader betonas och kunskap om intersektionalitet är viktigt både i valet av metoder och i analysdelen av en utredning. Är klienten ”lik” normgruppen?  Och hur kan ev olikheter när det gäller t ex etnicitet, kön, klass etc påverka resultat? I riktlinjerna betonas att det är vårt ansvar att inte låta vårt agerande i processen påverkas av förutfattade meningar/fördomar.

När det gäller metodval betonas multi-metod vilket är grundläggande i klinisk praktik (Hopwood & Bornstein, 2014). Metodvalet ska sedan grundas på syftet, individuella drag hos testpersonen (vad passar), olika slags metoder (dvs inte enbart flera olika självskattningsskalor) och användbarhet. Metoderna som väljs ska vara individanpassade och anpassade efter frågeställning och praktiska förhållanden (tidsåtgång t ex).

Grad av motivation måste bedömas, tillsammans med en bedömning av impression management. Kanske går det att översätta till delaktighet? I vilken utsträckning ger klienten en ”sann” bild av sig själv, eller försöker ge ett ”gott intryck”? Denna bedömning kan göras med hjälp både av beteendeobservationer, testresultat mellan olika tester och andra datakällor. Psykologens uppgift är att arbeta för att skapa en trygg och tillitsfull relation, genom att vara respektfull, bekräftande, och förklara vad som ska göras och vikten av uppriktighet och ansträngning för att kunna göra en så bra bedömning som möjligt.

I en personlighetsutredning behöver vi utvärdera en mängd hypoteser och ta ställning till motsägelsefulla resultat och detta kräver klinisk expertis, kunskap om instrumenten som används och ett vetenskapligt förhållningssätt (Handler & Meyer, 1998). Resultaten ska granskas noga och balanseras mot andra data: Vad kan ha påverkat det här resultatet? och inte enbart nöja oss med den standardbeskrivning i datautskriften, eller i manualen, av vad just det här fyndet säger, vanligtvis. Syftet är att med hjälp av alla insamlade data ge en sammansatt bild av personligheten som innehåller en beskrivning av personligheten, svårigheter och problemområden, när, i vilka situationer svårigheterna visar sig vilket ska kunna vara ett underlag för de bedömningar som behöver göras och som var anledningen till utredningen. Psykiatrisk diagnostik nämns överhuvudtaget inte.

När det gäller utlåtandet så sammanfattas det i riktlinjerna i fyra punkter:

1: Beskriv klienten och vilka informationskällor som används (tester, tidigare dokument t ex)

2: Beskriv och tolka de data som framkommit

3: Integrera resultaten och diskutera dessa i relation till frågeställningen och syftet med utredningen

4: Kommunicera resultat och bedömning till de som är berörda (uppdragsgivare, klient)

Det är en ambitiös text med många referenser, jag har bara tagit med ett fåtal här, som ringar in komplexiteten i att göra personlighetsbedömningar och de krav på kompetens inom området som ”beställare” borde ha när de ”köper tjänsten”. Det borde vara angeläget för ganska många olika verksamhetsområden där psykologer behöver bedöma och utreda personlighet, göra riskbedömningar, behandlingsplanera, förstå.

Länk till de föreslagna riktlinjerna på SPA:s hemsida

 

Referenser:

American Psychological Association. (2013). Specialty guidelines for forensic psychology. American Psychologist, 68(1), 7–19. https://doi.org/10.1037/a0029889

Board of Directors, 2007, The Clinical Neuropsychologist, Vol 21 ”American Academy of Clinical Neuropsychology (AACN) Practise Guidelines for Neuropsychological Assessment and Consultation” https://doi.org/10.1080/13825580601025932

Handler, L., & Meyer, G. J. (1998). The importance of teaching and learning personality assessment. In L. Handler & M. J. Hilsenroth (Eds.), Teaching and learning personality assessment (pp. 3-30). Erlbaum.

Hopwood, C. J., & Bornstein, R. F (2014) Multimethod Clinical Assessment Guilford Press

Krishnamurthy & Meyer, 2016 Psychopathology Assessment In J. C. Norcross, R. R. VandenBos, & D. K. Freedheim, & R. Krishnamurthy (Eds.), APA handbook of clinical psychology: Applications and methods (pp. 103–137). American Psychological Association

Meyer, G. J., Finn, S. E., Eyde, L. D., Kay, G. G., Moreland, K. L., Dies, R. R., Eisman, E. J., Kubiszyn, T. W., & Reed, G. M. (2001). Psychological testing and psychological assessment: A review of evidence and issues. American Psychologist, 56(2), 128–165 https://doi.org/10.1037/0003-066X.56.2.128

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmail