Värna specialiteten personlighetsbedömning, urholka inte psykologers kompetensområde utifrån psykiatrins beställningar

I juni 2019 skrev vi en debattartikel i Psykologtidningen, som dock kortats för att rymmas i tidningen. Här följer den i sin helhet.

Specialistutbildningen för psykologer är en konstruktion i Psykologförbundets regi. Den bygger på att fristående utbildare erbjuder kurser som förbundet sedan ackrediterar. 3500 specialistpsykologer utbildas idag och arbetsgivare bekostar närmast inga utbildningar utanför specialistprogrammet. En enorm makt har därmed samlats på Psykologförbundets specialistkansli, i praktiken avgörande för yrkets framtid i Sverige. Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning är kritisk mot att Psykologförbundet urholkar psykologers yrkesunika kompetens genom att i alltför hög grad anpassa specialistutbildningen till psykiatrins beställningar. Specialistkansliets hantering av godkännanden och ackrediteringar präglas av godtycklighet, bristande transparens och föder misstankar om jäv.

Inom den psykiatriska vården har vi under lång tid sett individualiserade personlighetsutredningar minska, till förmån för standardiserade symtomskattningar av psykiatriska diagnoser vilka sedan matchas mot evidensbaserade behandlingsmetoder. Målet har varit att höja psykiatrins status genom att binda sig till det medicinska diagnossystemet. Samstämmigheten och forskningen har ökat och produktiviteten är hög – inte bara fler människor får diagnoser, utan människor får också fler diagnoser. På samhällsnivå ser vi dock ingen minskning av till exempel antalet sjukskrivningar. Efterfrågan på psykiatrin ökar stadigt, liksom kritiken mot en psykiatri som inte förmår fullgöra sitt samhällsuppdrag och där standardiseringen av metoder och ackords-logiken dominerar. https://www.gp.se/debatt/standardiserad-psykv%C3%A5rd-n%C3%B6ter-ned-personal-och-patient-1.14080291 Diagnossystemen kritiseras för att inte utgöra en ändamålsenlig grund för planering av vården. De skapar en konstlad uppdelning av människor som inte tar hänsyn till individuella olikheter och behov, så som samsjuklighet eller stora olikheter mellan individer inom en diagnosgrupp. Svårt sjuka människor bollas runt och erbjuds inte någon vård eftersom deras behov är alltför komplexa för att passa den standardiserade vården. https://www.svtplay.se/video/21812202/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sasong-20-psykrevolten

Parallellt med denna utveckling ackumuleras evidensen för vikten av att utreda hela personen och inte bara diagnosen, för att kunna göra prognoser och utforma en individuell behandling som leder till resultat. https://onlinelibrary.wiley.com/toc/10974679/2018/74/11. En psykologisk personlighetsutredning är en avancerad kompetens, yrkesunik för legitimerade psykologer och en viktig del av vår kunskapstradition. Den innebär en större arbetsinsats än enbart symtominriktade skattningsskalor och det är en del av utredningsprocessen att ta ställning till vilken typ av utredning som behövs. Performancebaserade personlighetstester som Rorschach och Wartegg hjälper oss i arbetet eftersom de ger ”in vivo”-exempel på en persons typiska fungerande. Det är psykologiska tester med en lång tradition, som kontinuerligt utvecklas parallellt med att våra kunskaper om det mänskliga utvecklas.

Psykologförbundets specialistkansli de-ackrediterade 2018 utbildningen i Warteggmetoden (specialistackrediterad 2016) med motiveringen att de anser att den i dagsläget inte vilar på en så stabil kunskapsgrund att den bör läras ut … till specialistpsykologer utan särskilda fördjupade kunskaper i performancetester av personlighet och psykometriskt utvecklingsarbete och forskning. En anmärkningsvärd devalvering av psykologers legitimation som annars brukar innebära att vi självständigt kan granska och värdera våra egna arbetsmetoder. Sedan förlorade kursen Evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik (ackrediterad endast ett halvår tidigare) sin ackreditering för att den omnämner Warteggmetoden. Det är en bred metodikkurs som omnämner en rad olika testmetoder, ett flertal mindre väl dokumenterade än Wartegg. Vi uppfattar att ribban ligger högt för att en metod ens skall få omnämnas inom ramen för en metodikkurs, men avgör gärna själva http://www.personlighetsbedomning.se/wp-content/uploads/2018/09/CWS_Statistical-foundation.pdf.

Rorschachmetoden vilar på så stabil kunskapsgrund att dess ackreditering fortsatt passerar detta nya nålsöga. Istället fick psykolog under specialistutbildning nu veta att hen inte kunde bli godkänd om hen läste Rorschach-kursen ovanpå kursen i utredningsmetodik, eftersom båda var inriktade mot performancetester. Annars gäller enligt hemsidan att om en kurs redan är godkänd inom specialiteten tillgodoräknas den utan vidare prövning.

Istället för Rorschachutbildningen, förordade specialistkansliet ytterligare en metodikkurs i ”evidensbaserad diagnostik” som anordnas av ett utbildningsföretag som erbjuder en rad kurser där den psykiatriska diagnostiken dominerar, snarare än det psykologiska utredningsperspektivet med individen i centrum. Just den kursen som rekommenderades av studierektor, har nu så många anmälda att de kan fortsätta fylla kursplatser 2020, utan att behöva den för andra kursarrangörer obligatoriska utvärderingen mellan kurser.

Vi har föreslagit Psykologförbundet att återinföra den tidigare specialiteten ”utredning, bedömning och diagnos”, allra helst om nu vissa kurser betraktas som för avancerade för legitimerade psykologer under specialistutbildning. Vi fick svaret att specialiteten togs bort eftersom den inte efterfrågades av arbetsgivarna. På förbundets hemsida står att läsa att specialiteten Vuxenklinisk psykologi är ”lite mer avnämarvänlig”, det vill säga förbundet levererar det arbetsgivarna efterfrågar. Tillsammans med en planerad obligatorisk utbildning i ledarskap tycks Psykologförbundet nu sätta likhetstecken mellan att vara specialist i vuxenklinisk psykologi och att vara VDN-märkt för psykologiskt ledningsansvar inom den standardiserade psykiatrin.

Vi anser inte att det bör vara 100% tongivande för psykologspecialiteten vad arbetsgivarna efterfrågar. Vi frågar oss vad denna är värd om vi inte skall sträva efter att påverka psykiatrins utformning utifrån vad vi psykologer vet om hur människor fungerar.

Vi vill att Psykologförbundet värnar den kliniska utredningskompetensen – en unik kompetens för legitimerade psykologer som möjliggör individualiserad prognos, behandlingsplanering och förbättrade resultat av vården.

Vi kräver även en transparent, kompetent och professionell hantering av beslut och ackrediteringar inom specialistutbildningen för psykologer, med tydlig förankring i Psykologförbundets grundläggande beslut om professionell bredd.

Malin Holm, leg psykolog, ordförande i Föreningen för psykologisk personlighetsbedömning.

Cilla Kallenberg leg psykolog, leg psykoterapeut, utbildare i Rorschachmetoden.

Malin Hildebrand Karlen leg psykolog, fil dr Göteborgs Universitet

Harald Janson, docent i psykologi vid Stockholms Universitet, fil.dr., psykolog och utbildare i Rorschachmetoden.

Agneta Rosenqvist Specialist i klinisk psykologi, utredning/bedömning/diagnos f.d. Secretary General, International Society of the Rorschach and other Projective Methods.

Christer Sandahl professor emeritus och specialist i klinisk psykologi och arbets- och organisationspsykologi

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Rorschach Summer Seminars Ljubljana and the Beauty of Jante

Internationella Rorschachföreningen IRS arrangerar de år det inte är kongress, sommarseminarier under tre dagar någonstans i Europa. Upplägget är alltid detsamma: Ett tema, tre seniora kliniker, seminarium på förmiddagen och eftermiddagen ägnas åt fördjupning i fall. Temat för årets seminarier var ”Projective Methods and Psychotherapy” med kommentaren ”Probably no use of the Rorschach and projective tests is more important than its role in the planning and evaluation of psychotherapeutic treatment.”

Första dagen föreläste Lily Rothchildt om vikten av att noga utreda mentaliseringsförmåga för förståelsen av personlighetsstruktur hos patienter med ätstörningsproblematik. Hon beskrev bland annat att det inte är tillräckligt att använda RF-skalan för detta utan att mentaliseringsbegreppet behöver få det djup det förtjänar. Hon använder både självskattningsskalor och Rorschach samt TAT och tar hjälp av SCORS för att tydliggöra självbild och interpersonell förståelse i TAT-materialet. Allt detta presenterades och tydliggjordes med hjälp av kliniskt material.

Moderator Howard Lerner tackade särskilt för att hennes konceptuellt inriktade presentation som med sitt fokus på mentalisering ”…helped bring the Rorschach and other projcetive methods up to date”. Hans snabba genomgång av psykodynamisk terapiutveckling, från ”… focus on interpretation to the focus on intersubjectivity and mentalization” pekade på samma sätt framåt, och belyser hur relationen mellan terapeut och patient blivit mer jämlik och kollaborativ.

Sommarseminarierna är intensiva, lärorika och utmanande – inte minst eftersom deltagarna kommer ifrån uppåt 20 olika länder, med olika traditioner både psykodynamiskt och hur vi ser på lärande. I både fall som presenteras, och i själva lärandesituationen, blir det tydligt att det psykodynamiska paradigmet befinner sig i ett skifte någonstans mellan det hierarkiska och det kollaborativa, olika mycket i olika länder.

De två första dagarna hade det gemensamt att seminariehållaren, efter att ha föreläst om sitt ämne och gett oss fall att klura på, sedan gav oss facit. Hade vi diskuterat rätt eller fel? Lily Rotschield hade ett ambitiöst upplägg och önskan att vi snabbt skulle förflytta oss till en punkt som var intressant och kändes mycket relevant och lärorik, men också ganska snäv. Vår uppgift var att identifiera hyper-mentalisering i materialet och risken för att övervärdera dessa uttryck som tecken på hälsa. En viss irritation spred sig i min diskussionsgrupp över det höga tempot och bristen på frihet att undersöka och reflektera. Kanske fanns det också parallella processer, funderade vi, med fallet som handlade om en mycket intelligent ung person men med uppenbar hypermentalisering utan riktig verklighetsanknytning, och som skrevs ut prematurt från den ätstörningsenhet hen vårdats på.

Barbara Gamble presenterade, den andra dagen, sitt arbete med utredningar med barn och ungdomar. Hon beskrev ett mycket terapeutiskt förhållningssätt där barnets upplevelser, föräldrarnas bilder och sammanhanget beaktades för att synliggöra och förstå barnets svårigheter med hjälp av performancebaserade/projektiva metoder, tillsammans med övriga testmetoder. Hon betonade starkt vikten av en ordentlig anamnes, ibland i flera släktled, för att förstå. Moderator Howard Lerner, tillika hennes partner och Rorschach-coach på fallet, summerade och fortsatte att leverera starka one-liners; som ”the assessment starts with the first phonecall”, ”a thorough assessment may be life-changing” och att föräldrarna är med-undersökare i en gemensam problemlösning där de genom att undersöka och reflektera omkring barnet, kan få omvälvande nya insikter.

Trots ett värdefullt strukturerande av utredningsprocessen och ett mycket intressant fall, lämnade dagen mer än en av oss ganska beklämd. 36 psykologer från 16 länder fick veta att vi alla hade fel, när vi var fortsatt oroade för patienten och såg mycket av det som beskrevs som en ytanpassning från hens sida i relation till vad hen kanske uppfattade som terapeutens förväntningar. En slående gränslöshet i relationerna mellan terapeut och förälder (även psykologkollega) och rorschach-handledare (även make) kan ha ökat behovet av presentera en lycklig utgång, som också var facit för denna dag.

För mig som skandinav, blev Harald Jansons ingång en befrielse när han den tredje dagen klev upp på temat ”How Rorschach findings can assist treatment planning for psychotherapy with respect to structural dissociation of the personality”. Harald inledde med att beskriva sig som allt annat än en expert på dissociation och att han antagit utmaningen för att få tillfälle att fördjupa sig i ämnet. Det hade han verkligen gjort. Vi fick en strukturerad och tillgänglig genomgång av ”state of the art” av dissociationsbegreppet som enligt Harald lider av ”multiple definition syndrome”, samt hur dissociation i olika former blir synligt i Rorschach. Rorschachtestet är för övrigt ett genomgående rekommenderat bedömningsinstrument inom dissociationsfältet, eftersom Rorschachtestet direkt riktar sig mot att mäta relevanta variabler som perception, uppmärksamhet och föreställning/fantasi.

Det hade slumpat sig så att patienten var helt ny och att de just skulle börja sitt arbete tillsammans, och båda var gemensamt intresserade av vad 36 psykologer från 16 länder skulle kunna bidra med för förhoppningsvis hjälpsamma infallsvinklar. Det var en närmast motsatt inställningen mot de föregående dagarna, och en som ledde till uppenbart större deltagande av auditoriet. Det slår mig att den så förhatliga Jantelagen troligen har en även positiv inverkan i utvecklandet av en inställning där ingen expert är perfekt, och där fler som regel är klokare än en. Som tur är för oss, är Harald inte främmande för att hålla föreläsningen igen, någonstans i Sverige, någon gång i vinter, så stay tuned.

Det bestående intrycket av sommarseminarierna är ändå, och som alltid, att de är enormt berikande. När jag lyfter mitt första wartegg-protokoll efter hemkomst känner jag mig mer öppen och mottaglig, för ett tag klokare och med högre förmåga att integrera olika aspekter av personligheten, som alltid är den stora utmaningen när vi försöker oss på att förstå något så komplext som en människas psykiska dynamik. Tillsammans söker vi nya sätt också, att nå ut med det utvidgat psykodynamiska perspektivet och den fortsatt så viktiga frågan som startpunkt för en utredning; ”Hur kan vi förstå den här personens symtom?” och ”Hur är det att vara hen”?

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

N Y H E T S B R E V 2019-06-23

N Y H E T S B R E V   G L A D   S O M M A R

Bästa medlemmar – nyhetsbreven har inte duggat tätt men vi har arbetat desto mer. Vårt seminarium på psykologikonferensen blev lyckat och uppskattat. Den 8 november ger vi en lite luftigare version någonstans i Stockholm, med möjlighet till större fördjupning i både metod och fall, och inte minst till frågor. Cilla Kallenberg och Malin Holm håller i en metoddel och sedan drar Erik Hammarström och Andrea Rovira Torres två fall med frågeställningen psykos (Rorschach) och identitetsstärkande och motiverande utredning vid missbruk (Wartegg).

Vi nämnde i höstas att vi närmat oss Psykologförbundet i ämnet personlighetsbedömning, performancetester och förbundets specialistutbildning. Titta efter inlägg på hemsidan om ni vill ha den längre och detaljerade versionen, men i korthet har vi träffat förbundsordförande Anders Wahlberg. Till honom framförde vi våra funderingar omkring den makt som ackumulerats på specialistkansliet i och med att 3500 psykologer specialistutbildar sig och få andra utbildningar beviljas, och vad det enligt oss förpliktar till.

Specialistkansliet har 2018 de-ackrediterat warteggutbildningen med motiveringen att testet inte vilar på så stabil kunskapsgrund att det bör läras ut … till specialistpsykologer utan särskilda fördjupade kunskaper i performancetester av personlighet och psykometriskt utvecklingsarbete och forskning. Sedan nekades kursen Evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik re-ackreditering om den omnämnde Warteggmetoden. Rorschachmetoden är fortsatt ackrediterad, men plötsligt skulle psykolog under specialistutbildning inte bli godkänd om hen läste mer än en kurs inriktad mot performancetester.

Vi uppfattar detta som ett oprofessionellt, godtyckligt och jävigt petande i kurser och kursplaner för att påverka vad en specialistpsykolog skall kunna, som inte ligger i psykologers intresse. Personlighetsbedömning är en yrkesspecifik kompetens som vi vill att förbundet försvarar. Vår debattartikel om detta publicerades i Psykologtidningens juninummer http://psykologtidningen.se/2019/06/16/lat-inte-bara-arbetsgivarnas-efterfragan-styra/. Var gärna med i diskussionerna t ex på Psykologtidningen på Facebook.

Glädjande är att Warteggtestet tar ny fart i Finland med Crisi Wartegg System och vi inleder ett samarbete med den Finska Rorschachföreningen för att hitta ny energi. Vi är även flera som reser till årets sommarseminarier i Ljubljana där bland andra Harald Janson är föredragande. http://www.personlighetsbedomning.se/internationellt/summer-seminars-2nd-4th-august-2019-in-ljubljana-slovenia/ Temat är terapibedömning så det är mycket spännande. Det är också temat för ett seminarium med Anne Andronikov i Köpenhamn i slutet av oktober http://www.personlighetsbedomning.se/internationellt/treatment-planning-and-the-rorschach-anne-andronikof-31-10-1-11-copenhagen/ Hör av er den som skall dit, eller hör av er med annat ni önskar se mer av på hemsidan, seminarier ni skulle vilja gå på eller kanske föreläsare ni skulle vilja höra.

Vi välkomnar sju nya medlemmar under 2019 och önskar alla en trevlig sommar/Styrelsen

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

EBPP, EBPA och evidensbaserad psykologutredning/bedömning

Psykologförbundet har på kongressen 2017 fattat beslut om att specialistutbildningar skall utgår ifrån EBPP – Evidensbaserad psykologisk praktik. Vad är då det och hur kan tillämpningen av EBPP se ut i en grundläggande psykologkompetens som psykologutredning?

 

Bakgrund 

Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) fastställdes år 2005 av det amerikanska psykologförbundet APA för Evidence-based Practice in Psychology i första hand beträffande kliniskt verksamma psykologer, det vill säga psykologer som gör bedömningar och utför behandlingar som gäller psykiska problem och olika former av psykisk ohälsa. Detta berodde på krav från försäkringsbolag och myndigheter som krävde att undersökningsmetoder och behandlingsformer skulle ha stöd i vetenskaplig forskning för att vara ändamålsenliga och effektiva.

Sveriges Psykologförbund antog år 2013 ett policydokument med motsvarande innehåll och inriktning som det amerikanska.

Begreppets innebörd

Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) innebär att praktiskt verksamma psykologer med beaktande av bästa tillgängliga kunskap från aktuell forskning gör bedömningar, ger rekommendationer och fattar beslut om åtgärder eller behandling som är relevanta med hänsyn till hur de bedömer patienters/klienters och olika uppdragsgivares speciella situation och problem, förutsättningar att ta aktiv del i ett åtgärdsprogram samt vars och ens önskemål i valet mellan olika alternativa åtgärder.

EBPP sägs därmed vila på tre ben:

  1. forskningsresultat,
  2. klinisk expertis,
  3. Patientens/klientens värderingar.

Evidensbaserad har med punkterna 2 och 3 fått en utvidgad betydelse i jämförelse med empiriskt stödd behandling som gäller endast punkt 1 ovan.

Konsekvenser för psykologers sätt att utöva sitt arbete

Praktiskt verksamma psykologer måste ha kompetens att kunna ta till sig och använda kunskap från aktuell  forskning på ett sätt som är relevant med hänsyn till de uppgifter som de hanterar.

Psykologisk expertis innebär, enligt policydokumentet om EBPP, att kunna integrera forsknings- och praktikbaserad kunskap i det sammanhang som den ska användas i, bland annat med hänsyn till enskilda personers och situationers speciella förutsättningar och den erfarenhet och kunskap som psykologer får i sitt dagliga arbete.

Beslut om åtgärder skall tas i samverkan med klienten och med hänsyn till sannolika kostnader samt i fråga om nytta, tillgängliga resurser och möjliga alternativ.

Det är psykologen som har hela ansvaret för den slutliga bedömningen av en viss åtgärds eller åtgärdsplans lämplighet och genomförbarhet.

Enskilda personer och situationer kan kräva beslut och insatser som det inte finns forskningsstöd för, därför att de problem det gäller inte ännu blivit behandlade i vetenskaplig forskning. Psykologen måste då lita till allmän psykologisk kunskap, till vetenskapligt sätt att formulera problem och prova olika lösningar.

Eftersom behandlingsforskning gäller effekter av insatser i två eller flera jämförbara grupper, är de resultat som redovisas i forskningsrapporter direkt tillämpliga endast på beslut som gäller generella åtgärder, till exempel i förebyggande och hälsofrämjande syfte. När forskningsresultat används som stöd för åtgärder eller rådgivning i enskilda fall råder endast viss sannolikhet för att forskningen är tillämplig.

Åtgärderna eller rekommendationerna blir då evidensbaserade endast om psykologen eller det team där psykologen ingår följer upp effekterna av vidtagna åtgärder eller givna rekommendationer.

Det är sådana aspekter och varit avgörande för tillägget av de ovannämnda benen 2 och 3 i innebörden i begreppet evidensbaserad psykologisk praktik, en utvidgad evidens, nödvändig i praktiskt psykologiskt arbete, analogt med förhållandena inom till exempel medicin, omvårdnad, fysioterapi med flera områden.

källa: Psykologiguiden Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP)

Evidensbaserad psykologutredning

EBPP har oftast beskrivit psykologisk behandling eller möjligen psykiatrisk diagnosticering, men i artikeln med samma namn gör Bornstein en första ansats att med hjälp av American Psychological Associations trepunktsdefinition av EBPP, beskriva de centrala inslagen i Evidence-based psychological assessment (EBPA) eller helt enkelt evidensbaserad psykologutredning/bedömning. Evidence-Based Psychological Assessment, Bornstein, JPA, 2017

Bästa tillgängliga forskning

Enligt EBPA gäller inledningsvis att tillämpa bästa tillgängliga forskning vad gäller både tester, testning, utredning och bedömning. Psykologer använder ofta begreppen psykologisk testning och bedömning lite om vartannat, men i realiteten är det olika saker. Psykologisk bedömning handlar om att ta en mängd olika testresultat, vanligtvis från flera olika testmetoder; och sedan beakta testdata mot bakgrund av historiska data, remissinformation, och observerat beteende för att förstå den person som utreds, besvara remissfrågor, och sedan kommunicera resultaten.

I operationaliseringen av begreppet ”bästa tillgängliga forskning” rekommenderar APA (2006) uttryckligen att använda flera vägar. En central del av evidensbaserad bedömning är också att medvetet använda det faktum att olika psykologiska mätmetoder engagerar olika psykologiska processer. Även om två olika metoder syftar till att mäta samma konstrukt t ex ”depression”, och även om båda är visat tillfredsställande validitet, så kan de fortfarande ge resultat som kontrasterar mot varandra. Alltså, förutom att använda rimligt väl validerade mätmetoder och se till att varje test bidrar med inkrementell validitet, är det en central del av EBPA att triangulera över metoder som engagerar olika psykologiska processer och betona både skillnader och överensstämmelser mellan olika testpoäng, för att få ut mesta möjliga av testdata.

Klinisk expertis …

… i evidensbaserad psykologutredning/bedömning, eller med Bornsteins ord EBPA, handlar om att successivt förfina de färdigheter som krävs. Bornstein föreslår sex grundläggande och tre övergripande färdigheter som grund för att bli kunnig i psykologisk bedömning.

  1. värdera konstruktvaliditet för ett brett spektrum av psykologiska bedömningsmetoder
  2. konstruera ett lämpligt bedömnings batteri för att adressera en specifik remissfråga.
  3. administrera och scora olika separata bedömningsinstrument så att de ger giltig och användbar information
  4. tolka resultaten separat
  5. integrera data från olika instrument i ett större sammanhang av remissfrågan, förståelse för de psykologiska processer som varje instrument engagerar, data från andra källor (t. ex. neurologiska testresultat) och annan relevant information om den person som testas (t. ex. anamnes).
  6. förmedla bedömningsresultat till intressenter (t. ex. patienter, referenter) på ett korrekt, empatiskt och hjälpsamt sätt, med hänsyn till språk, kulturell bakgrund och andra variabler som kan påverka personens förståelse av psykologisk bedömning och dess följder.

Förutom dessa uppgiftsspecifika färdigheter krävs vissa meta-färdigheter som bidrar till att skapa ett sammanhang inom vilket dessa uppgiftsspecifika färdigheter kan maximeras. Dessa meta-färdigheter är

I. Finna och utvärdera forskning
II. Kritiskt tänkande och medvetet beslutsfattande
III. Kommunicera bedömningsresultaten och följderna av dem

Bornstein diskuterar i artikeln också patientens egenskaper, kultur och preferenser utifrån samspelet mellan identitet och värderingar hos klienten och psykologen genom hela bedömningsprocessen.

Operationalisering och implementering av evidensbaserad psykologutredning/bedömning. En checklista:

  • Utveckla de kunskaper, färdigheter och den inställning som krävs för skicklighet i psykologisk bedömning, med särskild uppmärksamhet på psykometri, klinisk nytta, individuella och kulturella skillnader, och effektiv kommunikation
  • Vidta åtgärder för att hålla dig uppdaterad om teoretisk och empirisk utveckling inom andra relaterade områden (t. ex. kognitiv psykologi, neurovetenskap) och integrera denna kunskap i bedömningspraxis.
  • Använd empiriskt validerade bedömningsmetoder som ger resultat med dokumenterad klinisk nytta och som uppfyller kriterierna för universell testdesign. Beskriv processen för hur du kommit fram till dina slutsatser från test till tolkning, med explicita beskrivningar av styrkor och begränsningar hos varje testmetod.
  • Använd testresultat för att bedöma utfall och variabler för vilka de har validerats, och rapportera i linje med detta (inklusive i vilken utsträckning som testpoäng har validerats för respondenter vars framträdande egenskaper – t. ex. ålder, etnicitet – liknar de person som bedöms).
  • Använd om möjligt flera metoder för att bedöma ett givet konstrukt. Beskriv rationalen för att välja respektive metod, enskilt och i kombination med andra metoder, med hänsyn till inkrementell validitet. Rapportera testresultat med hänvisning till det konstrukt varje test avser att mäta, och den metod med vilken konstruktet bedömdes (t. ex. självskattning, performancebaserat, etc.).
  • Redovisa meningsfulla överensstämmelser och skillnader mellan testresultat, inklusive tolkning och förklaring för varje. Kontextualisera skillnader med avseende på de psykologiska processer som engageras av varje metod.
  • Håll koll på dig själv genom hela bedömningsprocessen för att öka medvetenheten om påverkan av outtalade antaganden, stereotyper, förhastade slutsatser, och andra källor till bias i bedömningen. Implementera de-biasing strategier för att dämpa effekterna av naturligt förekommande och situationsbundna snedvridningar i informationsbehandlingen. Sök konsultation och handledning vid behov.
  • Var medveten om den synergistiska interaktionen mellan patient och bedömare under bedömningsprocessen, och hur dessa identiteter påverkar testdata och slutsatser.
  • Kommunicera bedömningsresultat till flera intressenter (t. ex. patient, referent) med hjälp av det språk som lämpar sig för den person som får feedback. Vid kommunikation av bedömningsresultat till patienter, rama in fynden på sätt som engagerar patienten och under lättar utveckling och positiv förändring.

Evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik

… är en specialistackrediterad kurs som leds av Cilla Kallenberg och Ulrika Nygren och som bygger på den metodik Bornstein sammanfattar i artikeln. Kursen syftar till att ge en översikt över teorier och metoder som finns för individfokuserad, performance-baserad och evidensbaserad psykologisk utredningsmetodik. Denna utredningsmetodik behövs särskilt när den deskriptiva, psykiatriska diagnostiken inte är tillräcklig för att planera behandlingsinsatser. Framförallt kan denna utredningsmetodik komma till nytta för patienter som inte har blivit tillräckligt hjälpta i den behandling som först prövats. Den kan också vara till hjälp för patienter med flera psykiatriska diagnoser, så kallade komorbida tillstånd, där behandlingsrekommendationerna inte är lika självklara som vid entydiga kliniska tillstånd, samt där den psykiatriska diagnosen inte räcker till för att förstå patientens svårigheter. Nästa kursstart är i november 2019.

https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/Specialistkurser-katalog/Alla-inriktningar/kurs-i-evidensbaserad-psykologisk-utredningsmetodik–att-forsta-manniskan-bakom-diagnoserna/

 

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Vetenskapligt symposium eller reklam?

Så har då första dagen av årets Psykologidagar avslutats, den stora nationella konferensen som anordnas av mitt fackförbund, Psykologförbundet. Årets tema är ”Evidens och etik i praktiken”; hett, aktuellt, angeläget. Som kliniker och lärare, men utan forskarutbildning, har jag alltid ansett att detta är ett oerhört viktigt område för mig att hålla mig uppdaterad inom, fördjupa mig i och försöka förstå. Jag utför inga egna studier, förutom de mindre studier som jag genomfört under mina olika utbildningar, men har läst mängder och försöker alltid värdera och pröva mina egna empiriska erfarenheter jag hela tiden gör i möten med klienter, patienter, grupper, mot de teorier och forskningsrapporter jag läser. Därför kändes det angeläget att välja ”vetenskapligt symposium” som skulle handla om ett av mina verksamhetsområden: personlighetsbedömning.

Det vetenskapliga symposiet, som hölls av Anders Sjöberg docent, anställd av Stockholms universitet men som också, parallellt med sitt jobb på SU driver företag som sysslar med produktutveckling inom urval, valde att ägna sin timme åt produktlansering av ett nytt personlighetstest som inte har prövats ännu men som är framtaget av hans företag. En första normdatainsamling har genomförts men i övrigt fanns inget annat än spekulationer om hur fantastiskt det här nya, big-five-baserade, testet skulle komma att vara. Den här produkten ville docent Sjöberg att vi skulle köpa och vi fick veta vad den skulle kosta och att den skulle komma att kvalitetssäkras. Ingen plats fanns för att ställa frågor om metodologi, användningsområden, inkrementell validitet osv som hans framställning väckte och som knappt berördes av honom.

Efterhand kom jag att tänka på Vitamininstitutet i Schweiz, minns ni det? Där var det en förmodad vetenskaplighet som skulle sälja en produkt.

Sannolikt sålde det där hårschampoot ganska bra tack vare referensen till Vitamininstitutet. Sannolikt säljer outprövade nya tester också ganska bra med hjälp av referenser till Stockholms universitet.

Jag vill verkligen veta hur förbundet har tänkt när ett av fem vetenskapliga symposier ägnas åt produktplacering. Kanske är detta ett intressant område för professionen att få kunskap om, men låt oss då arrangera en mässa där testutvecklare, kursarrangörer och andra med ekonomiska intressen får utrymme. Låt oss kalla försäljning för försäljning och vetenskap för vetenskap. Det borde i ärlighetens namn inte vara så svårt att skilja dem åt.

Evidens och etik är temat för konferensen i år. Här saknades båda.

 

Cilla Kallenberg, leg psykolog/psykoterapeut

 

Kritiken är formellt framförd till Psykologförbundet

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Verksamhetsberättelse 2018 och årsmöte

Kära medlemmar

Vid det förra årsmötet gjordes några förändringar för att möta förändringar i omvärlden under de senaste 20 åren. Vi har sett behovet av att tydligare förklara vad personlighetsbedömning är, och försöka nå ut med detta, inte minst för att nå unga psykologer. De som arbetar nära psykologprogrammen uppfattar att intresset är stort, medan intresset hos arbetsgivarna å andra sidan är litet. Det är den verkligheten som föreningen har försökt förhålla sig till extra mycket under 2018 och det arbetet kommer att behöva fortsätta också under de närmaste åren.

Föreningens namnbyte handlar om att tydligare visa att vårt arbete idag inte bara handlar om vissa performancebaserade, eller projektiva, metoder utan hela fältet personlighetsbedömning med fokus också på metodik. Eller närmare bestämt, Evidensbaserad Psykologisk Utredningsmetodik (EBPU). Detta är nu en ackrediterad specialistkurs som hålls av Cecilia Kallenberg och Ulrika Nygren.

Vi ser ju att den kliniska psykologin idag är hårt styrd mot psykiatrisk diagnostik och evidensbaserade metoder. Väldigt lite uppmärksamhet ges den evidens som finns för att matcha person och psykoterapi och/eller psykologisk behandling för ett positivt utfall. Att ta ställning till inte bara Vilken diagnos har personen? utan också Vilken person har diagnosen? Det berör direkt psykologers specialitet inom individuell psykologutredning, bedömning och behandlingsplanering baserat på individens speciella behov och förutsättningar.

Namnbytet symboliserar, och är ett led i, vårt arbete för att driva hela fältet psykologisk personlighetsbedömning inklusive performancemetoder som rorschachmetoden. Utan grund i den metodiken blir performancemetoder svåra att förstå. Och medan det är självklart för oss som arbetar med performancetester att de ingår i ett testbatteri där triangulering av olika typer av testresultat är det som kan ge oss dynamiskt djup i bedömningen, är detta något som måste förklaras idag, när de direkta testresultaten ofta ses som den färdiga bedömningen.

Vi försöker bredda vår närvaro på nätet eftersom väldigt mycket diskussioner, påverkansarbete och kunskapsutbyten idag sker via den plattformen, vad vi än tycker om det. Vi försöker skapa en stadig och ”värdig” närvaro med basen i en successivt allt mer heltäckande hemsida som skall göra allt ifrån besvara nyfiknas frågor, ge er underlag i diskussioner på er arbetsplats, ge exempel på viktig och uppdaterad forskning och öka möjligheterna till utbyte med varandra också lokalt, förutom att lyfta rorschachmetoden, andra performancemetoder och beskriva metodiken personlighetsutredning.

Till hemsidan är knuten en hemsida på FB som heter @personlighetsbedomning, som framför allt vidarebefordrar artiklar på hemsidan till FB-mediet. sedan har vi en FB-grupp som heter psykologer@personlighetsbedomning öppen för alla intresserade, också icke-medlemmar. I en grupp kan deltagarna också posta inlägg och frågor så det skapar ett utrymme för samtal som initieras av andra än av oss i styrelsen. Dessutom har vi helt slutna metod-grupper dit medlemmar i föreningen som gått en utbildning i någon av metoderna wartegg eller rorschach är välkomna för att diskutera helt metodspecifika frågor. Dessa är helt osynliga för andra.

Allt det ovan beskrivna är i olika stadier av utveckling och ambitionsnivån har varit högre än arbetstakten, delvis beroende flera i styrelsen fått privata situationer som gjort det svårt för dem att delta som planerat. Det här är dock fora som ni som medlemmar också är välkomna att bidra till och vars tillväxt kommer att påverkas av ert deltagande.

Ett bakslag under året är att warteggkursen förlorat sin ackreditering. Studierektor skriver bland annat: Vi vill inte helt avfärda Wartegg-metodens potential men anser att den i dagsläget inte vilar på en så stabil kunskapsgrund att den bör läras ut som ett diagnostiskt verktyg, i synnerhet inte till specialistpsykologer utan särskilda fördjupade kunskaper i PPT (performancebaserde personlighetstest) och psykometriskt utvecklingsarbete och forskning. En warteggutbildning pågår just nu trots det och i Finland, där varannan psykolog 2012 uppgav att de använder wartegg, är intresset för det nya scoringsystemet CWS stort.

Vi har påbörjat ett samtal med Psykologförbundet om hur vi ser att specialistutbildningen kommit att få en dominerande påverkan i och med att psykologer i princip inte får några andra utbildningar beviljade. Det ställer mycket höga krav på Psykologförbundets specialistkansli att förbundets uttalade linje om att främja bredd bland psykologer, på ett tydligt sätt återspeglas i utbudet av specialistkurser. Just nu ser vi mycket stora förbättringsområden inom vilken bakgrund kurser ackrediteras mot, och hur transparens, bredd, kvalitet och neutralitet säkerställs.

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

N Y H E T S B R E V – 3 – enkätsvar

Bästa medlemmar,

Under hösten har mycket hänt. Vi har gjort klart namnbytet, gjort en ny hemsida och därtill facebook-grupp för att lättare hålla kontakt och att sprida kunskap inom området. (psykologer@personlighetsbedomning)

Vi har också börjat föra en mer aktiv diskussion med psykologförbundet och specialistutbildningen om framtiden för personlighetsbedömning och klassiska personlighetstest.

Vår enkät som vi mailade ut till medlemmar och personer som deltagit i kurser genom åren har fått ett bra gensvar (23 st). Vi är jättetacksamma över alla synpunkter som har kommit in och som vi kan arbeta vidare med inom föreningen. För att sammanfatta en del av svaren på enkäten kan vi nämna:

– merparten har sett vår hemsida och tycker den är bra till mycket bra.

– På frågan om vad vi behöver lägga till på hemsidan så efterfrågas bl a mer forskning, fler artiklar att läsa inom området, och en kalender som visar på våra aktiviteter.

– facebooksida får samma respons. Tyvärr missade vi val-alternativet ”har ej sett sidan” vilket gjorde att några valde att svara med lägsta poäng.

– på frågan vilket område som mest intresserar er i föreningen så ligger Rorschach främst. Vi tar till oss detta och har gjort en särskild Rorschach-flik på hemsidan. Näst mest intressant är Wartegg så det också en egen flik.

– majoriteten av de som svarade på enkäten är medlemmar idag. Glädjande nog har vi genom enkäten fått 4 nya medlemmar! Välkomna! Fortsätt att sprida hemsidan och gilla våra inlägg på Facebook så kommer vi synas mer och förhoppningsvis bli en ännu större förening.

– av de som svarade har vi 2/3 medlemmar i Stockholmstrakten och 1/3 i Göteborg/Västsverige. Detta ger oss idén om att ha föreningsmöten både i Stockholm och i Västsverige framöver.

Rorschach och Wartegg-grupper på nätet

Vi har undersökt alternativen för grupper på nätet och facebook är i särklass enklast, och gratis. Vi vet att inte alla har ett facebookkonto och kanske inte vill ha ett heller. Det går dock att skapa en helt diskret profil enbart i syfte att kunna delta i såna här grupper, som inte är synliga för någon annan än för oss som ingår.

Syftet är att kunna diskutera eller hjälpa varandra med metodfrågor. Två helt nya grupper finns nu som heter rorschach@personlighetsbedomning och wartegg@personlighetsbedomning för alla medlemmar i föreningen som är utbildade i en metod. Om du vill vara med och inte vet hur du skall göra, maila malin.holm@sahra.se.

Föreningen behöver framöver allas hjälp med förslag på artiklar och böcker som vi kan sprida via vår hemsida och facebook-hemsida. Tipsa oss gärna framöver.

Ni som inte betalat medlemsavgift för 2018 gör det nu så ni kommer med till nästa år.  Det går att swisha men GLÖM INTE ATT SKRIVA NAMN

Med varma hälsningar

Styrelsen

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Från projektiv till performancebaserad, till …

Performancetester av personlighet, är testmetoder där en person skall utföra en uppgift som är ”utformad för att få fram information om personligheten i handling” (Viglione, 2010). Det kan vara till exempel att avsluta en mening, berätta en historia eller beskriva en bild. Uppgiften är som regel ofullständig, motsägelsefull eller dubbeltydig och personen tvingas förlita sig på sig själv för att lösa den, vilket ger så stor påverkan som möjligt av hens egna tolkningar, bearbetningar och personlighet på resultaten.

Performancetester föddes för snart 100 år sedan, inspirerade av personlighetsteorier runt det förra sekelskiftet. PPT syftade till att framkalla omedvetna tankar eller känslor som påverkar perception och meningsskapande. Länge beskrevs dessa tester som ”projektiva” utifrån tanken att omedvetna föreställningar och påverkan skulle leta sig in i svaren. Det speglade teoretiska antaganden bakom tolkningen snarare än testernas performancebaserade natur, och det visade sig svårt att påvisa objektiva samband mellan testresultat och djupare omedveten dynamik. Resultaten var ojämna och svåra att replikera. Inledningsvis hade också de tester som fortfarande används idag, som t ex Rorschach och TAT, vaga normer för administration, scoring och tolkning.

Trots dessa problem så möjliggjorde testmetoderna unika svar som kunde säga något om respondentens unika livserfarenhet. De var inte tvungna att följa ett påtvingat språk för att beskriva sina perspektiv – de kunde använda sitt eget språk. De ombads inte att skatta sig själva – en testledare observerade och registrerade deras svar och gjorde en oberoende utvärdering med hänvisning till externa kriterier eller normer.

Värdet av performancetest av personlighet

Martin och Frackowiak sammanfattar i en artikel från 2016 de främsta vinsterna med PPT, som också går förlorade när testerna används allt mindre bland annat eftersom de betraktas som svårare att lära sig och framför allt mer tidskrävande.

För det första kan performancetester vara det enda sättet i en utredning att upptäcka och förstå viktiga psykologiska problem och dysfunktioner, som  till exempel vid dissocierade tillstånd, inklusive trauma och utvecklingstrauma (Finn, 2007). Idag finns fMRI-studier (Bucheim et al, 2009, Asari et al, 2010, Giromini et al, 2017) som visar att PPT kan få tillgång till högersidig aktivitet i hjärnans limbiska system, och information som hjälper bedömare att observera fenomen som är svåra att få indikationer om med andra metoder, och inte går att upptäcka med självskattningsintrument.

Vad beträffar mer specifika diagnostiska vinster med performancetester konstaterar James H. Kleiger, psykiatriker och auktoritet inom psykosområdet: ”Despite criticism about what is wrong or lacking in the Rorschach, advocates of the CS and R-PAS have steadfastly demonstrated the scientific validity of the Rorschach in assessing psychotic phenomena”. (Kleiger, J.H., 2017, s. 280). 2015

För det andra kan performancetester användas terapeutiskt, en metod som har utvecklats av bland andra den amerikanske psykologen Stephen E Finn, väl känd och uppskattad i Sverige av psykologer verksamma inom klinisk bedömning . Genom performancetester kommer personligheten till uttryck på ett sätt som inte kräver förmåga att förstå och beskriva sig själv i ord, vilket ger en möjlighet att få syn på sig själv och se både sina problem och sina styrkor med nya ögon. I Psykologtidningen 2015 beskrivs hur Therapeutic Assessment (TA), förenar utredning och psykoterapi i en process som kan kallas utredning som djuplodande korttidsterapi  (Lillieroth, 2015). I forskningsartikeln refereras en rad studier och gynnsamma forskningsresultat för bland annat öppenvårdspatienter, suicidala patienter, patienter i slutenvård, psykotiska patienter, patienter med personlighetssyndrom och suicidala krigsveteraner.

Inte bara i kliniska sammanhang, utan även inom arbetslivet och i organisationsutveckling, inleds utvecklingsinsatser med t ex chefer ofta med en slags terapeutisk bedömning (se DelGiudice, Yanovsky, & Finn, 2014). Även här används performancebaserade och andra testdata för att öppna upp låsningar, öka självkännedom och möjliggöra förändring och personlig utveckling (Church et al., 2016; Moyle & Hackston, 2018).

Ordet ”performance” har alltid varit svårt att översätta till svenska i psykologtestsammanhang. Prestationsbaserade personlighetstest låter inte riktigt rätt. Uppgiftsbaserade är ju faktiskt var de är. Eller rätt och slätt psykologiska test?

Referenser

Asari, T., Konishi, S., Jimura, K., Chikazoe, J., Nakamura, N., & Miyashita, Y. (2010). Amygdalar modulation of frontotemporal connectivity during the inkblot test. Psychiatry Research: Neuroimaging, 182, 103-110.

Buchheim, A., George, C., Kachele, H., & Walter, H. (2006). Measuring Adult Attachment Representation in an fMRI Environment: Concepts and Assessment. Psychopathology, 39,136-43.

Church, A.H., Fleck, C.R., Foster, G.C., Levine, R.C., Lopez, F.J., & Rotolo, C.T. (2016). Does purpose matter? The stability of personality assessments in organization development and talent management applications over time. Journal of Applied Behavioral Science, 52, 450–481.

DelGiudice, M.J., Yanovsky, B., & Finn, S.E. (2014). Personality assessment and feedback practices among executive coaches: In search of a paradigm. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 66, 155–172.

Finn, S. E. (2007). In our clients’ shoes: Theory and techniques of Therapeutic Assessment. Mawah, NJ: Earlbaum

Giromini, L., Viglione, D. J., Zennaroa, A., & Cauda, F. (2017). Neural activity during production of Rorschach responses: An fMRI study. Psychiatry Research: Neuroimaging, 262, 25–31.

Kleiger, J.H. (2017). Rorschach assessment of psychotic phenomena: Clinical, conceptual, and empirical developments. New York, NY, US: Routledge/Taylor & Francis.

Lillieroth, L. (2015). Therapeutic Assessment – utredning som intensiv korttidsterapi. Psykologtidningen 2015(2), 26-29

Martin, H, & Frackowiak, M. (2017). The value of projective/performance-based techniques in therapeutic assessment. M SIS Journal of Projective Psychology & Mental Health, 24, 91-95.

Meyer, G.J., Viglione, D.J., Mihura, J.L., Erard, R.E., & Erdberg, P.  (2011). Rorschach Performance Assessment System: Administration, Coding, Interpretation, and Technical Manual. Toledo, OH: Rorschach Performance Assessment System.

Moyle, P., & Hackston, J., (2018). Personality Assessment for Employee Development: Ivory Tower or Real World? Journal of Personality Assessment, 100, 507-517.

Viglione, D.J. (2010) Performance‐Based Personality Measures, In Corsini Encyclopedia of Psychology. Vol. 3, 1192-1194

Wood, J.M., Garb, H.N., Nezworski, M.T., Lilienfeld, S.O. & Duke M.C. (2013). A second look at the validity of widely used Rorschach indices: comment on Mihura, Meyer, Dumitrascu, and Bombel. Psychological Bulletin, 141, 236-249.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Experter kan verka dyra tills du hyr en amatör…

En kritik av DISC-testet har seglat upp efter en granskning i tidskriften Filter  länk. Önskan att snabbt och helst digitaliserat göra urvalsbedömningar gör att enkla lösningar säljer. Både testbolag och organisationer skulle kunna tjäna mycket pengar på en quick-fix-metod och sådana lanseras också med jämna mellanrum. Det kostar dock mer än det smakar i slutänden eftersom både människor och situationer är komplexa och inte så lätt låter sig kategoriseras. Metoderna blir i bästa fall verkningslösa och leder i värsta fall till reducering, stigmatisering och kostsamma felrekryteringar.

Det aktualiserar dock frågan om vad vi egentligen kan säga om människor, även med mer seriösa metoder, och hur. En som kommenterar är Anders Sjöberg – docent i psykologi med psykologisk testning som forsknings- och affärsområde. Han vidareutvecklar i sin blogg (länk) problemet med att mäta hur personlighet relaterar till t ex arbetsprestation, eftersom idén om stabila personlighetsdrag – eller traits – visat sig vara till stor del en illusion. Personlighet är ofta situationsberoende. Paradoxalt vidhåller Sjöberg att de enda seriösa urvalsbedömningarna idag lutar sig mot femfaktormetoden (FFM) – en traitmodell. Han efterlyser dock mer dynamiska metoder för att komma åt samspelet mellan person och situation och hoppas på forskningen om teknikbaserade metoder.

Sjöbergs perspektiv är forskarens. Han försöker att hitta en modell inom laboratoriets fyra väggar som sedan skall stå sig i praktiken och här slår han i sitt metodtak. Där Sjöberg ger upp tar Greg Meyer vid i föreläsningen ”On Methods of Knowing in Psychology” (länk Youtube, Society For Personality Assessment 2018). Meyer är legitimerad psykolog och en av de internationellt mest framstående forskarna inom personlighetsbedömning idag. Meyer lyfter i mångt och mycket samma utmaningar som Sjöberg men vidareutvecklar den dynamiska ansats som Sjöberg efterlyser.

Meyer påminner om att psykologin egentligen inte har exakta mätmetoder med jämna skalsteg, vi bara agerar som om det vore så. Våra statistiska beräkningar blir lite grann en koloss på lerfötter eftersom vi har kompromissat med själva grundförutsättningarna. Det har nu också visat sig att egenskaper, eller traits, inte kan sägas existera fristående från påverkan i situationen (sk ”true score”). Olika typer av mätmetoder kan därför inte förväntas ge jämförbara resultat på samma sätt som t ex olika metoder att mäta blodtryck. Psykologiska begrepp som t ex ”introversion” finns inte i platonsk mening utan är beroende av mätmetod, introversion skattad av personen själv i ett femfaktortest, introversion hos en person som den skattas av kollegor, eller introversion som den framstår i ett performancetest som t ex wartegg.

Meyer förespråkar därför att vi förskjuter fokus – från de egenskaper vi försöker mäta till metoderna i sig. Vi måste acceptera hur mycket metoder påverkar våra resultat och vidareutveckla en klassificering av hur olika mätmetoder fungerar och vad de kan ge. Vi  måste också vidareutveckla de teoretiska riktlinjerna för hur vi skall integrera de ofta motsägelsefulla resultat vi får fram via olika typer av test. Om vi ser olika metoder som olika situationer, så kan vi använda dem medvetet till att belysa en egenskap ur flera perspektiv. Vi får flera mätpunkter och kan via triangulering analysera resultaten, sätta dem i ett sammanhang och till slut få fram en mer dynamisk förståelse av en persons ”om … så … signatur” – ett samtidigt dynamiskt och stabilt personlighetsmönster som forskning har svårt att fånga men som utgör en mer effektiv utgångspunkt för rekommendationer.

I praktiken är det vad psykologisk personlighetsbedömning går ut på. Att välja och integrera mätmetoder för att få fram en mer komplex och dynamisk helhetsbild av en individ är en psykologisk specialitet som kräver utbildning och mycket träning. För en organisation som vill erbjuda tillfälle till utveckling, eller ha stöd i både att välja men också förvalta nya förmågor, är det en god investering på flera plan, både i effektivitet och hållbarhet.

 

Malin Holm, ordförande, leg psykolog och konsult inom personlighetsbedömning och ledarutveckling, lärare i warteggmetoden.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail